Hanna och hennes grabbar

Dagarna springer fram

Tanken var att försöka lägga upp ett inlägg här varje dag, om jag inte skulle hinna så kan man ju åtminstone skriva några stycken som får släppas allt eftersom. Men det går inget vidare just nu.

Jag kan fortfarande inte skriva i appen, vilket är helt värdelöst. Och nu har Jonas jobbat två pass och barnen har varit på förskolan. Men jag har glömt datorn uppe i sovrummet och vill inte vara där och springa när Jonas sover. Ska försöka skärpa mig men det är svårt alltså.

Jag är dessutom galet trött numera. Känns som att jag ligger i koma nattetid men när jag vaknar är jag en zombie, det är fruktansvärt irriterande och jag känner att jag får ingenting gjort alls längre. Saker och ting läggs på hög. Jag vet ju att detta inte är sant, vi har hunnit med en del under veckan, men inte tillräckligt enligt galna jag.

I tisdags lämnade vi kidsen och sen åkte vi ut till tippen med ett lass skräp. Vi hade inte mycket med oss men bagagen var full. Var lite kartonger med saker i och kartongerna skulle också slängas så därför tog det lite mer plats denna gång. Men det kändes så skönt! Nu hittar jag inget mer skräp på övervåningen! Eller ja inte som jag sorterat fram åtminstone. Finns lite grejer som står i garderoberna som jag ska gå igenom men jag tror inte det är något skräp där faktiskt.

När vi hämtade hem grabbarna sen var Mikael sjuk. Båda ögonen hade varigt klet – ögoninflammation. Jag suckade och sa att så länge Gabriel inte visar något så kommer han resten av veckan. Så på både onsdagen och torsdagen kom mor in, hämtade Gabriel och körde honom till förskolan och sen hämtade jag honom själv på eftermiddagen eftersom Mikael sov och Jonas sov. Känns alltid så konstigt att bara åka iväg då, men Jonas ska gå upp kl 14 när jag hämtar, plus att han har ju babymonitorn så han vaknar om Mikael vaknar. Men ibland får jag ändå en känsla av obehag.

Jag kommer inte ihåg om det var på tisdagen efter hämtning eller om det var redan på måndagen, men vi var i alla fall på Lekia. Jonas ville kolla om det kommit in några nya retrospel och jag passade på att snoka på bilstolar. Det är verkligen en djungel! Men jag tror jag löst vårt dilemma för tiden framöver sen. Skruttan har vi babyskydd till. Och när det är dags att byta i slutet av året till en bakåtvänd stol, köper vi en bältesstol till Gabriel. Då får Skruttan sitta i Gabriels stol och det är Gabriel som får den nya helt enkelt. Det är lite tidigt, de ska ju sitta bakåt till 3,5-4 år och visst han är inom åldersgränsen, men jag hade hellre haft honom bakåtvänd ett tag till. Dock ser det ut som att han redan håller på att växa ur stolen han har. Hans huvud sticker upp ganska så ordentligt. Hur som helst, vi ska testa att byta plats på Gabriel och Mikael nu och se om det blir bättre, annars får vi snacka med dem på Lekia om hur det är med storlek och så vidare.

Jonas hittade inget men jag såg snöskyfflar. Egentligen tänkte vi önska det när han fyller, men jag tänkte att skit samma, nu kan de få likadana då så vi köpte en till Gabriel och en till Mikael. Lyckan var total kan jag meddela!

Sen kom snön… Det öste verkligen ner och vi fick direkt användning av snöskyfflarna! Båda grabbarna har varit så duktiga och ”hjälpt” till med att skyffla undan snön. Det går långsamt och de tar lite här och där, men de hjälper till och får känna sig delaktiga, det är det som är viktigt.

I onsdags skulle jag gått upp till Yasmine men det fick jag ju skippa. Nu skulle ju Mikael vara hemma. Även veckans turer till gymmet har blivit inställda vilket är så tråkigt! Nu när det är massor av snö igen fasar jag för att gå ut och gå för jag är riktigt rädd för att halka nu. Jag har ju inga bra skor för detta väder så det känns inte optimalt helt enkelt.

Idag är det i alla fall fredag och veckan har tagit sig framåt även om det inte känns som det. Jonas lät mig ligga kvar i sängen idag. Eller jag sa redan igår att det är ju ingen mening med att jag ställer alarm, vi vet ju båda att jag kommer ligga kvar ändå. Sen skrattade jag och Jonas höll med. Hur som helst, jag låg kvar i sängen och somnade om. Det var så skönt och jag är så mycket mer utvilad känner jag.

Jag gick ner och åt lite innan vi bestämde att Jonas gick ut på baksidan med grabbarna och jag stannade inne för att städa. Sagt och gjort, grabbarna gick ut med sina skyfflar i högsta hugg och jag gick upp på övervåningen för att städa. Slängde lite grejer för jag kom äntligen ihåg att ta med en ny rulle med soppåsar upp, samt att jag packade ner det sista av kläder som ska till inlämningen. Så nu är Skruttans rum helt tomt på det som inte ska vara där mer, så skönt! Vattnade blommorna, dammade och dammsög. Kändes fantastiskt att få allt det gjort.

På Maxi här i stan igår hade de prisbonanza. Dagen då de sänker priset på en hel del grejer. Däribland wienerkorv. Så jag köpte två paket. Jag tror seriöst att detta var första gången vi köpte korv att koka sen vi flyttade in hos Jonas! Helt sjukt. Men jag hittade lite korvbröd i frysen och sen var lunchen fixad. Det var så gott och så enkelt! Barnen mumsade på ordentligt efter att ha varit ute i lite mer än en timme.

Nu sover Mikael gott och jag sitter i sovrummet. Jonas fixar och trixar. Veckan har inneburit prövningar och lättnader och vi har fått saker och ting gjort. Nu blir det helg. Lucas ska till sin biologiska pappa och imorgon ska vi på ännu ett kalas.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.