Idag hr gått i målandets tecken. Strax efter 10 begav jag mig ut och började måla. För er som inte vet – förra året blåste vårt plank ner i januari. Vi hade sådan otur for när vi sen skulle gräva upp de gamla stolparna hade de som en gång satt upp planket, bara gjutit rakt ner i ett hål utan form. Så den ”lilla” gjutningen vi skulle få upp var en utbredd klump som man inte fick tag i. De som gjort det hade hällt ner cementen/betongen och sen ställt ner stolpen.
På ett annat ställe hade de åtminstone kört ner ett spjut med stolpen. Hur som helst, i maj förra året drog vi igång med att rensa upp för att göra iordning för ett staket istället. Men vad hände i maj förra året? Jo jag blev ju inlagd på sjukhuset med för tidig vattenavgång.
Bygger blev stilla och inget hände förrän jag fick panik för att alla kunde se in i trädgården. Jonas fick tummen ur och fick tag på ett företag som kunde bygga staketet.
Efter de var klara var det meningen att jag skulle måla. Men det är inte lätt när man är hemma själv med två smågrabbar. Jag var beroende av att någon tog barnen när Jonas jobbade.
Så innan hösten kom hann jag bara måla en liten del av allting. Men idag har jag hunnit desto mer! Först målade jag själv, sen efter lunch kom mormor och hjälpte till nu på slutet fick Jonas ta över för jag orkade inte mer med min rygg.
Imorgon ska vi fortsätta. Då ska vi måla lager två på allt vi orkar.
