Att vara hemma med barnen är verkligen det bästa jag vet, men visst klagar jag också! Häromdagen så var jag skogstokig när det inte gick att få Mikael tyst. Om man bar runt på honom så gnällde han och kastade sig ut för att komma ifrån en. Om man satte honom på golvet gnällde han. Om han tappade balansen för en sekund gnällde han. Om man sa ”stopp” eller ”nej” så gnällde han. Allt man gjorde helt enkelt gnällde han över. Visst det är tänderna som spökar, men att ha det så dag ut och dag in är fruktansvärt, men det är det ju för Mikael också. Det är ju hans sätt att berätta att något är fel, men det är svårt att åtgärda detta om man inte vet vad det är.
Hur som helst, jag försöker hinna med vardagssysslor också. Ibland kan jag hinna tvätta tre maskiner tvätt på en dag, ibland tvättar jag en maskin tvätt på en vecka. Det är verkligen så olika från dag till dag. Jag vill få till bra rutiner. Då fungerar saker och ting mycket bättre. Det har jag lärt mig av att både ha ett barn med diagnoser, men också av mig själv. Jag mår bäst när jag vet vad som ska göras och när det ska göras. Utan rutiner blir det att man mest drar fötterna efter sig känns det som.
Men det är inte lätt alla gånger att få till alla rutiner när man har småbarn. Men de viktigaste rutinerna har vi – när Lucas ska gå upp, när vi äter måltider och när barnen ska lägga sig. Lucas måste gå upp senast 7.15 varje dag för att hinna äta frukost innan skolan. Här kan det vara lite olika när de små äter. Ibland äter alla samtidigt (vilket är det jag vill), ibland äter dom en och en. Att servera frukost tre gånger är inget jag vill men det kan ibland vara nödvändigt. Lucas gillar exempelvis inte när småttingarna skriker. Om han då får äta själv slipper han bli triggad av grabbarna, dock måste han lära sig att de låter. Han kan inte förvänta sig att dom kommer vara tysta jämt. Och han ska inte förvänta sig att han kan äta frukost ensam jämt i detta hus. Det kommer inte fungera till hösten när även jag har tider att passa.
Någon gång innan lunch vill jag ta mig ut på promenad. Ibland går jag direkt efter frukost, ibland väntar jag till efter klockan 10. Detta är beroende på om jag bara ska gå ut och gå, eller om jag ska göra ärenden. För tillfället håller jag mina promenader korta, jag har ont lite här och där i kroppen och vill inte riskera att få jätteont när jag är ute. Blir väldigt svårt att ta sig hem då. Men ut ska vi så länge det är fint väder. Jag har kommit ut när det är dåligt väder också, men det är inte riktigt lika lockande. Men en kortare promenad, med eller utan ärenden, och som ofta slutar med en liten stund i lekparken, ja då är jag nöjd med min start. Ibland är jag iväg 30 minuter, ibland är jag borta en timme eller två, det beror helt på dag och humör. Det är grabbarnas humör som bestämmer. På tisdagar och fredagar kan jag till exempel gå till öppna förskolan. Då kan vi vara borta länge, men promenaden blir inte lång. Måndagar, onsdagar och torsdagar kan det istället bli en promenad åt något håll här hemma. Just nu har jag lite strul med kroppen som jag nämnt i tidigare inlägg. Men jag märker ju själv att ju mer jag rör på mig, desto bättre är det. Så även om det blir en kort promenad, ja jag vill ändå komma ut. Huvudsaken är att jag rör på mig, vi får alla tre frisk luft och Gabriel brukar få leka av sig lite i en lekpark.
Andra saker jag gör på förmiddagarna är att fixa hemma. När barnen äter fortfarande sitter vid frukostbordet, antingen med en muta i form av majskrokar, eller med att dricka eller något. Då passar jag på att tömma diskmaskinen. Vi kör oftast igång en kvällen innan efter kvällsmaten. Perfekt att tömma den på morgonen. Jag brukar torka och och fixa efter frukosten också innan jag släpper ner grabbarna. Sen ska ju dom få sina tänder borstade och så vidare. Är dom på humör brukar jag kunna plocka och fixa. Jag har en tendens att ta med tvätten från tvättstugan upp till matsalsbordet. Där kan jag stå och vika tvätt och se barnen samtidigt. Ibland lägger jag mig bara på golvet och umgås med barnen.
Vid lunch serverar jag oftast rester. Eftersom jag alltid lagar middag, slipper jag gärna laga lunch men ibland kan jag behöva komplettera med något, exempelvis makaroner. Såklart gör jag ju det då. Men jag försöker se till att båda äter samtidigt, det hänger ju på hur trött Mikael är. Efter lunchen lägger jag grabbarna. Har jag nu tur och båda sover, brukar jag försöka hinna med så mycket som möjligt – vara nere i tvättstugan, städa, vattna blommor och så vidare, allt beroende på dag. Är det torsdag så försöker jag alltid städa mellanplan. Jag väntar med dammsugningen tills barnen vaknat. Är det någon annan dag så gör jag det som behövs helt enkelt. Nu snart ska jag ju börja röja i köket. Då kommer det att finnas saker att göra varje dag! Dessutom är det snart så pass varmt så jag kan måla staketet igen och snart kan alla planteringar flytta ut. Så det kommer finnas saker att göra framöver.
Barnen ska äta mellanmål vid 14.30 ungefär, detta beror främst på Lucas och när han kommer hem från skolan. Än en gång, det är lättare om alla äter samtidigt. Eftermiddagarna spenderas med att laga middag. Fyra dagar i veckan tränar jag – måndag och torsdagar tränar jag så sent som 19.20. Tisdagar redan klockan 17 och söndagar klockan 18. Så tisdagar och söndagar missar jag middagen, den äter vi vid 17. Så dessa dagar försöker jag göra något som är smidigt, alternativt lagar Jonas middag. På måndagar och torsdagar försöker jag tänka att maten inte behöver vara så avancerad. De övriga dagarna äter vi alla tillsammans.
Måltiderna måste anpassas så jag slipper laga massa olika maträtter. Lucas som bara äter pannkakor, ris och pommes till middag, måste få något av det. Så på onsdagar brukar det bli något med ris. Beroende på dag och vecka, anpassas det extra mycket. Till exempel så gör vi något med ris på måndagar. Tisdagar är Lucas i Sjunnen och på onsdagar gör jag då pannkakor. Pommes brukar det bli på torsdagar eller till helgen den helgen Lucas är hemma. Pannkakor brukar det bli till lunch på helgen.
Efter middagen så försöker jag se till att barnen aktiveras igen. Det bästa är om Jonas gör något med dom, då kan jag fixa med annat som måste göras, kanske göra sista städet, vika tvätt eller liknande. De dagar jag inte tränar försöker jag se till att vi allesammans kan göra något. Nu när det är fint väder tänkte jag att vi skulle dra till någon lekpark efter middagen. En sista stund ute innan det är dags för kvällsmat och läggning. Det vore toppen! Barnen sover ju som bäst när de precis varit ute.
Ungefär så ser vardagarna ut för mig. En föräldraledig mamma. Det är självklart massor jag inte räknat in här. Veckorna när Jonas jobbar eftermiddag klämmer jag till exempel in en handling på onsdagar. Sen kompletterar vi med att köpa hem småsaker under veckans gång. När han jobbar förmiddag försöker jag också handla på måndagar istället. Självklart kan Jonas ta tvätt och städ också, vilket han gör, men för stunden är det skönt att få vara ifrån barnen lite. Han går ut med dom och jag fixar inomhus.
Denna veckan blir det mycket städ inför helgen då vi ska ha kalas och från och med söndag blir det som sagt röjning av kök. Så dagarna hemma är verkligen fullproppade med sådant som man behöver göra men också sådant man måste göra. Men jag älskar det och jag ser inte fram emot dagen jag börjar jobba. Jag hade gärna varit hemmafru, med en liten bisyssla. Kanske jobbat 25%?
