Vad händer egentligen? Det måste vara något fel med tiden, den bara försvinner! Vips så är vår ”lilla” bebis mer än 10 månader. Jag kan knappt förstå det!
Det har varit tio helt underbara månader. Men även en del kämpiga stunder, det kan jag inte förneka. Maten och sömnen är det lite sisådär med.
Envis och kräsen som få, så ratar Linné samtliga mjölkfria ersättningar och vällingar. Det som fungerar är en mjölkfri gröt (Sinlac) som vi även spär ut till välling. ”Klämmisar” och släta fruktpureér slinker också ner, tillsammans med majskrokar ett och annat smörgåsrån. I matväg har han godkänt små bitar av leverpastejmacka, falukorv, pasta och avokado. Jag hade ju tänkt avsluta amningen under julledigheten men det var vi inte överens om, och han vann ju. Samtidigt är det ju bra med tanke på hans ovarierade kost…
Sömnen är ju ett kapitel för sig. Det tillhör inte favoritsysselsättningarna om jag säger som så. Att få honom till sömns är lite av en kamp och sen flera månader tillbaka så sover han middag i 30-60 minuter, ibland tar han även en liten lur på eftermiddagen. På kvällen gäller ”envisast vinner” och det är inte helt ovanligt att vi får honom till ro först när vi lägger oss. Den egna sängen vill han inte ligga i mer. Lägger man honom där så kan man räkna med att springa dit hundra gånger under en natt, så det har vi lagt ner. Nu ligger han hos oss, klistrad på mig. Och då sover han gott hela natten. Gissar att han behöver tryggheten. Och även om han tränger ut mig på sängkanten så är det himla mysigt…
Sen en liten tid tillbaka har han börjat resa sig och flytta sig runt med stöd. Han är så himla glad över detta och kan stå och småskratta hur länge som helst.
Lennon är nog den bästa han vet. Och man kan säga som så att storebroren har fått en liten fanclub i sin lillebror. Leker Lennon att han spelar trummor gör Linné detsamma. Springer Lennon runt, far Linné efter som en liten ödla.
Jag hade nog aldrig kunnat föreställa mig hur starka band de två skulle få så här tidigt. Det värmer riktigt i hjärtat bara jag tänker på det.
Annat som Linné är tokig i är att bada. Han är ett riktigt litet vattendjur och babysimmet som han och Martin går på verkar vara riktigt uppskattat.
Sen är det det med de första orden. Mamma, pappa och titta säger han tydligt. Jag kommer dåligt ihåg när Lennon började prata ord men det känns som att han är medveten om vad han säger.
Så summa kardemumma. Linné är en härlig liten krabat.
Senaste kommentarer