Det här med egentid är verkligen en ynnest. Så länge jag ammar köper jag att det är svårt att få till mkt egentid. Men alltså inte ens mellan amningarna får jag en stund själv. Olivia ska duscha med mig, öppnar dörren och ska sitta knä när jag kissar, frågar efter mig och ropar på mig…