Livet runt 40

Sluta amma

Nu är det 2 dagar sedan jag ammade Petter sist. Känns jättekonstigt. Jag har försökt ett par gånger varje dag, men han vägrar. Blir bara skitförbannad. Som om jag försöker ge han gift. Som om dessa lökar är det mest vämjeliga han sett i sitt liv.
Ta bort dem ur min åsyn. Jag vill inte se bröst på minst 20 år till efter jag sett de där hängande pelargonerna. (kan man ju hoppas att han tänker)
Så nu är det alltså förbi. Bara så där.
Det var ju inte det som var tanken med att sluta nattamma. Vi skulle ju helt enkelt bara sluta amma på natten. Sen fortsätta 1 gång per dag. Men Petter, former known as PattePetter, ville annorlunda. Får jag inte på natten, då kan du pumpa ur lika gärna på dagen tänkte han och började vägra. Tuttvägra.
Så här sitter jag i chock. Lite ledsam chock faktiskt. Det var ju liksom jag som skulle bestämma när vi skulle sluta helt. Jag hann ju inte vänja mig. Avvänja mig. Det var ju mysigt denna gång att amma. Att ha lille Petter i famnen och känna hans händer pilla på min tröja eller klappa mig på bröstet. Mysigt.
Inget mer nu. Aldrig mer.
Sista gången jag ammade var tydligen i förrgår.
Märklig känsla.
Uno Mas Petter?
Uno mas?

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jasmine

    Förstår dig precis. Henning valde också bort det, typ dagen efter han blev 8 mån. Jag ammade morgon och kväll och hade själv bestämt att dra ner till det och fortsätta med det ett litet tag, visserligen hade jag tänkt att jag nog håller på tills han inte vill men ändå var jag oförberedd, kanske jag hade velat dra ner på det till en gång om dagen först. Jag kände mig ensam och lite tom när det väl skedde.
    Svar på kommentar: han har aldrig varit direkt rapig så vi har aldrig behövt det, det är så sällan det sker men har tyckt mig se ett samband med att han bajsat dåligt eller varit hård i magen under dagen.

  2. Jasmine

    Förstår dig precis. Henning valde också bort det, typ dagen efter han blev 8 mån. Jag ammade morgon och kväll och hade själv bestämt att dra ner till det och fortsätta med det ett litet tag, visserligen hade jag tänkt att jag nog håller på tills han inte vill men ändå var jag oförberedd, kanske jag hade velat dra ner på det till en gång om dagen först. Jag kände mig ensam och lite tom när det väl skedde.
    Svar på kommentar: han har aldrig varit direkt rapig så vi har aldrig behövt det, det är så sällan det sker men har tyckt mig se ett samband med att han bajsat dåligt eller varit hård i magen under dagen.