Livet runt 40

Vissa dagar känner man sig verkligen otillräcklig. Man skulle behöva klona sig och inte vara gravid för en stund.
Då Andy inte mått bra idag efter gårdagen och kommande medicinering, har jag självklart tagit på mig mer att göra hemma och gjort mer med Olivia. Det känns jäkligt viktigt att han blir frisk innan knyttet bestämmer sig för att landa i barnmorskans händer.
Jag har städat och lagat mat och tagit alla nattningar. Vi gick även ut till mamma mu ( mariebergsskogen) och kollade på djuren och gungade och åkte rutschkana, men där började det ta stopp. Magen och ryggen sa ifrån. Knyttet tog spjärn mot revbenen och vägrade släppa, så jag tog Olivia under armen och satte henne ned i vagnen. Hon blev skitledsen för att redan få gå hem. Hon har ju varit sjuk i en vecka och inte gjort ngt roligt alls, förutom att kolla på Pippi Långstrump tusen ggr om dagen förstås. Så att få komma ut och äntligen få se mamma mu och gunga var ju höjdpunkten.
Så det skar i hjärtat när vi efter en kort stund lunkade hemåt.
Väl hemma åt vi soppa och rostat bröd. Andy badade henne och sen hade hon världens energi igen. Men orkade jag göra ngt? Nej kom knappt upp ur soffan pga buktryck och ont i svanken. Känns inge roligt alls. Jag vill ju leka och busa och dansa med henne och så tar det bara stopp.
Nu sover hon för natten och jag sitter med dåligt samvete över att inte orka. Jag vet att jag måste tänka på knytte i magen, men jag vill ju även ha en glad och tillfredsställd dotter hemma som har roligt. Och inte bara har en mamma som sitter och glor och inte orkar ngt.
Blä
Idag känner jag mig otillräcklig.