Tänker man någonsin då att allt blir bättre efter det här.
Hon kommer ta mig tillbaka efter jag skrämt livet av alla. När jag förstört deras dörr. När jag bara slagit sönder rutan.
Då.. då kommer vi bli ihop igen.
Tänker man verkligen så? Vad löser våld?
Jag tycker det bara blir mer och mer våld i samhället och folk tar livet av varandra utan anledning. Var är samhället på väg? Kommer man våga släppa ut sina barn? Kommer det vara värre i samhället om 15-17 år när Olivia vill ut och härja kanske? Kommer man lita på de killar hon träffar? Kommer man våga släppa kontrollen?
Idag vet jag inte. Idag har jag lust att följa med på alla dejter. Alla uteställen hon ska till. Hämta efter varje disco. Bunkra upp hennes kropp med överfallslarm och pepparsprej och kyskhetsbälte.
Regeringen och Sverige måste göra något åt det oprovocerade våldet som är idag. Kanske ska vi återinföra mentalsjukhusen. Det var ju synd om de ”stackars” intagna och de skulle integreras i samhället. Till vilken nytta då? En galning är och förblir alltid en galning. Tror inte att vård löser alla galningars problem. En pedofil till exempel kan aldrig bli frisk anser jag. Han ska kastreras (helst ska allt huggas av) och spärras in för alltid. Livstid. For life. Han har inte rätt att komma ut. Någonsin.
Så vad sker i en mans huvud när man slår och hotar en tjej, man har känslor för? Tänker man någonsin på konsekvenserna efteråt? Att det kan bli sämre? Att tjejen kan komma att hata en efteråt?
Jag vet att en människas konsekvenstänkande är fullt utvecklat vid 22 år, så innan det.. kan man kräva så mycket då? Ja det kan man. Lite vett i huvudet kan man kräva av alla.
När man slår och hotar
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Jag vet hur Emelie har det! Jag blev själv misshandlad av mitt ex fast under tiden som vi va tillsammans under nått år eller två. Vet hur jobbigt det är! Kram
Jag vet att du blev det och jag minns hur arga vi alla var och att man fick tygla sig för att inte åka och prygla honom. kram
Jag håller med dig i dina tankar kring hur våra barn kommer att ha det när de blir tonåringar och de ”faror” som lurar i samhället med allt vad våldtäkter, överfall och våld heter.
Samtidigt vet jag att mentalsjukhus inte skulle lösa några problem eftersom personer med psykisk funktionsnedsättning står för ett liten procentuell del av oprovocerat våld i samhället.
Det jag kommer vara benhård med är att lära känna vännerna mina barn kommer att umgås med och försöka diskutera med mina barn om vad som kan hända när man är ute. Vi får helt enkelt vara närvarande fast man kommer ses som en urjobbig, efterhängsen morsa! Det är vad vi har att se fram emot…
Jag kommer definitivt bli likadan. En riktig hönsmamma, men det skiter jag i. De kommer tacka mig efteråt. Hoppas jag.
Kunde inte hållt med dig mer!!