Livet runt 40

Natten och dagen har tillbringats i soffan. Olivia sittandes/sovandes i sin babysitter, så hon har lättare att andas och jag liggandes som en ostbåge bredvid. Behöver jag säga att jag inte sovit särskilt mycket? Igen..
Hjärtat har haft 38,9 graders feber som mest under natten. 1177 sa att jag helst inte skulle ge alvedon utan feber är bra. Det bekämpar viruset, men inatt kunde jag inte hålla mig. Hon lät verkligen febrig när hon andades och hade feberdrömmar. Efter 2,5 ml flytande Alvedon sov hon skönare och mer avslappnat.
Nezeril näsdroppar har oxå gjort susen. Vilken skillnad det blev att ta dem istället för vanliga koksaltsdroppar.
Men usch vad jobbigt det är att se henne dålig. Hon förstår inte varför hon är hängig och sjuk. Det enda man kan göra är att försöka få henne att må så bra som möjligt om det är möjligt. Hon får gärna sitta och sova tätt på mitt bröst och känna närhet. Spelar ingen roll om jag får värmeutslag och tennisarm. Hjärtat går före.
Lilla hjälplösa knyttet.
Jag sa igår att jag är hellre sjuk än hon. Gud hör bön ibland.. och idag har jag oxå feber och näsan rinner som om den töms på allt innehåll som finns. Men däremot är Olivia fortfarande sjuk, så något gick fel i kommunikationen där.
Jag tvångsmatar henne varannan timme med bröstet så hon ska få i sig vätska och jag har även kokat upp vatten och gett henne det när det avsvalnat.
MEN.. det gillades inte. Vatten (som är hennes första smakportion av annat än bröstmjölk) smakar tydligen rent skit i Olivia munnen och sväljs helst inte ner. Men vi kämpar här. Det behövs ju inte lika mycket som till mig, så bara hon får i sig några milliliter åt gången är jag glad.
Sen får vi hoppas att det inte är RS skiten utan bara en rejäl förkylning.
Vi var förresten på akuten igår efter samtal till 1177. De tyckte absolut vi skulle åka in och testa hennes syresättning då hon var så dålig igår. Den var 99-100 % så det kändes skönt. Däremot kom det ju inte enormt hostiga och snuviga barn så hade hon inte RS innan så åkte väl vi därifrån med det.
SUCK…
Nu får verkligen Andy ta hand om både mig och hjärtat. Jag vet att han gärna gör det, men även han är ju trött efter en arbetsdag.  Well well.. what to do what to do?
Nu ska jag vila lite innan Andy ska göra stuvade makaroner och köttbullar.
Fan jobbigt att man blir så blödig över en förkylning.. Men det är ju första gången hon är sjuk, så det är väl klart det är jobbigt antar jag.