Livet runt 40

Som ni minns berättade jag igår att Olivia hade ont i örat.
Imorse vips ingenting. Dock ingen feber imorse.
Jag drog öronen till mig och började ana oråd.
När eftermiddagen kom och vi var hemma hos mamma och käkade mat var Olivia trött och frusen.

Tempade 37.8.
Ringde 1177 och sa att jag anade öroninflammation.
Deras svar?
Ja det var ju inte så bra om hon skulle äta en penicillinkur till. Blir ju tredje då på två månader. Ery-Max som hon ätit tar ju hela kroppen vet du.
För helvete idioter!
Sa på en gång att boka in oss på jouren. Är det så att trumhinnan spruckit som jag tror den har måste hon äta penicillin. Så är det bara.
Fick tid ikväll kl 18.
Andy åkte in. Mycket riktigt. Trumhinnan hade spruckit på vänster öra denna gång. För två veckor sedan var ju vänster öra bara lite rött och hann tydligen inte bryta ut under den penicillinkuren. Tråkigt tyckte läkaren, men så är det ibland och skrev ut ännu en dos med Ery-Max.
Alltså jag blir så trött. Vill bara sätta mig ned och gråta.
Min magkatarr är värre än någonsin nu på kvällen. Känns som om jag har magsjukan. Den kalibern är det.
Jag är trött på vab, sjuka barn och orolig mage.
Jag vill att de ska vara friska. Inte bara sju dagar. Gärna längre.
Å vad sjutton vabruari är ju slut. Nu är det ju mars!
Lägg av nu!!