Livet runt 40

Innan jul kom det upp ett nödrop hos organisationen Matkassen/Giving people. Nödropet kom från en cancersjuk mamma med en 3 årig son. Det var många som skänkte presentkort och pengar till denna stackars sjuka mamma och ville att pojken skulle få en dräglig jul med julklappar.
När mamman dog av sviterna av cancern runt jul var vi många som tände ljus och skrev kommentarer om detta på deras sida.
Vi blev alla berörda av allt som skrevs.
I samma veva kom en mormor in i bilden och mormorn upprättade en fond i mammans namn och började blogga för att sonen skulle få följa hur många som hjälpte hans mamma när hon levde.
Pengar började strömma in till fonden, ca 3000 kr fick de snabbt in. För att folk bryr sig. Cancer berör alla, för det finns alltid runt om. Någonstans.
Nu har det uppdagats att allt var en bluff.
Giving People har hela tiden tryckt på att det inte handlar om pengar. Utan i första hand om man kan hjälpa till med mat och kläder. Inte skänka pengar.
Nu som sagt sitter en girig jävla idiot i deras organisation (vad jag förstår) och leker Gud. Han satt där på sitt pompösa arsle och såg hur givmilda och godhjärtade folk var. Hur folk ville hjälpa andra. Så de fick ett drägligare liv. Lite mat på borden. Hela strumpor.
Hur i helvete har man mage att utnyttja något sådant? Vad försiggår i hans hjärna när man kan leka och spela att en dör i cancer och efterlämnar en liten fin son till världen?
Som tur är hann inte fonden tömmas innan detta upptäcktes och vad jag förstår är han fast nu.
Men jag finner inga som helst ord till detta vansinne.
Det är sådana här tillfällen då jag hoppas att karma kommer och biter ett rejält tag om hans giriga röv.
För nog fan ska man vara rädd för vad man önskar och vad man leker med. Det kan komma fortare än man tror.
Och det hoppas jag i detta fall.