Våra barn är relativt små än, snart 3 år och 1,4 år. Jag tycker inte man behöver köpa för dyra julklappar. De blir glada för lite. Petter blir glad över att få papper som prasslar och få se Gangnam Style på paddan.
Olivia önskar sig mest modellera och Kinderägg och andra ägg med bara leksaker i. Det är hennes favoriter.
Vi vill inte köpa en massa saker bara för köpandets skull, men jag vill även att de ska få de bästa av oss. De sakerna de verkligen önskar sig. Det ska de få av sina föräldrar. Såklart :).
Vi vill inte gå i konkurs bara för att de ska få enorma julklappar.
För julklappar det kommer de att få. Vi har stora släkter på båda sidor och en massa vänner som köper julklappar. Så vi har satt en gräns på 500 kr/barn.
No more no less.
Och till alla andra barn vi köper till har vi ett tak på 200 kr. Det går inte att ha mer, då skjuter vi oss själva i foten. Det blir för mycket pengar. Och gå i personlig bankkris tänker jag inte göra. Bara för att fira jul. Sen har man föräldrar att köpa till och några syskon som inte har barn än. Alltså det plockar på. Plus mat och gran och pyssel och pynt.
Pust.. kanske bra att vi är beordrade övertid snart.
Så hur tänker ni? Vad har ni för gräns?
Vi har ingen penga-gräns till våra egna. Men storsläkt på mannens sida och så min familj. Vi köper en julklapp var åt barnen, sen får de typ TUSEN till könns det som. Till barnens kusiner har vi ca 100kr som gräns. Föräldrar får något, syskon inget. Det går ju inte tillslut, blir för mycket. För dyrt. Och alla dessa kusiner har ju flera familjer och släkt så de blir inte utan paket, långtifrån.
Men jag köper alltid gosedjur på Ikea o lägger i deras insamling. Och förra året skänkte jag massor till välgörenhet i Örebro. Våra barn o deras kusiner har allt de behöver, känns bättre att ge till de som inte har det. Tänk om det vore JAG som inte kunde ge mina barn något, då skulle jag gråta av lycka om det fanns vänliga själar som gav dem något.
Till dottern har vi nog ingen gräns och nu är hon ju så liten än att det inte blir så mycket för den sakens skull.
Till syskonbarn och mina småsystrar lägger vi ungefär en hundring var (heja gekås!). Föräldrar får för mellan 50-100 och vuxna syskon köper vi inte till. Det är för många barn i släkten nu för att en ska ha råd att köpa till alla vuxna med 😉
Så köper vi lite småpryttlar till varandra också, jag och min sambo.
Vi har ingen gräns! Vi köper vad vi tycker är bra. Är det en cykel han behöver och vill ha blir det en cykel. Även om den kostar ett par tusen. I år är den en tågbana från Brio han spanat in, den kostade 329:- så det blir den och ett spel jag hittade på coops rea för 40 kr. Det räcker.
Minstingen får lite Duplo och en bok, oxå inköpta på Coops rea i somras. Det kanske blir annorlunda när dom blir större…
Sen firar vi storjul med kusiner, kusinbarn, mostrar och annat så visst blir det dyrt ibland! Men det är bara jul en gång om året och precis som Fröken M sprider jag ut kostnaderna under året, jag har redan handlat en hel del. Och jag drar mig inte från att köpa saker på loppisar heller. Till min bästa vän köpte jag ett par örhängen på loppis för 15:- , men jag vet att hon kommer att älska dem.
Jag har nog ingen gräns, vilket i sin tur innebär att julen blir dyr varje år.
Många tusenlappar spenderas på julklappar och de största ”posterna” står givetvis Viggo och C för. Men jag brukar köpa julklappar under hela året för att ”sprida ut” kostnaderna lite och jag ÄLSKAR julen 😉
kram
Lin får för runt 500kr. Jag har köpt 5 saker till henne, men då det var rea på nästan alla så får hon ändå inte bara billiga saker. Lin fyller ju år tre dagar efter julafton också, vilket innebär mer presenter. Lova är bara 1 år så hon kommer få några småsaker. Vi har inget vi önskar till henne från andra heller, vi har det mesta vi behöver till Lova. Till syskonbarn har jag oxå satt 200kr som gräns. Vi har även 6 syskon och 2 syskonbarn som fyller år runt jul. Så det går inte att köpa hur mkt som helst. Vi köper bara till syskonbarn och alla över 18 får inget. Julen ska vara rolig oxå, inte bara stressig och dyr.