Det är mycket som oroar en förälder. Sjukdomar, olycksfall och något jag börjat tänka på nu – kommer de få vänner ?
En av mina fasor är om mina barn inte får några vänner eller ännu värre – blir mobbade.
Det är få saker som får mig så arg som mobbing. Hatar´t. Jag har alltid velat tagit hand om den svagare personen, även som liten. En klasskamrat, en kille, blev retad av de andra killarna i klassen när vi gick i skolan. Jag och min bästis Linda skyddade alltid honom. Tog honom i försvar och lät honom vara med. De andra killarna sa elaka kommentarer och slängde stenar genom hans fönster i huset. Till slut lade de av.
På vår återträff vid 10 år, kom han fram och tog mig och Linda åt sidan och tackade oss för att vi ställt upp. De andra killarna fick fjäska för honom och be om hans förlåtelse för att de betett sig omoget. Han ville knappt prata med dem. Med all rätt tycker jag.
När några i mina småsyskons skola retade mitt lillasyskon för att de inte hade någon pappa, visste min ilska inga gränser. Jag tog min moped och brände in på skolgården. Parkerade utanför och stormade in i klassrummet. Slet upp dörren och skrek åt de skyldiga att komma ut. Tryckte upp dem mot väggen och väste att de skulle lägga av.
Vilket de gjorde.
Flera sådana saker har jag gjort. För jag blev så arg.
En kille i min lillebrors klass blev retad av några andra. Min lillebror ställde sig upp och sa ifrån. Att det var hans kompis. Att om någon hade något emot den killen fick de gå genom honom först. Det ville dem inte. Det blev tyst. Inte mera retad. Fint.
Slå på folk som inte kan försvara sig. Trycka ned barn som inte vet vilka de är själva. Trycka på saker de ännu inte upptäckt.
Vidrigt.
Tänk om fler folk. barn som vuxna kunde stå emot. Säga ifrån till den som mobbar, för det är egentligen han/hon som är av den svagare sorten. Men nåde om det kommer fram.
Jag hoppas verkligen verkligen man slipper uppleva mobbing. Att mina barn också klarar av att säga ifrån när de ser något som är fel. Vågar stå upp för den ensamme. Ingen förtjänar.
Alla förtjänar att bli sedda. Omtyckta.
Alla förtjänar en vän. 
Mobbing
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Lin börjar på dagis i januari och jag är orolig för att hon inte ska få vänner eller kommer bli lämnad utanför. Hon kommer antagligen att få gå på stora avdelningen med barn som är 3-6 år. Jag är orolig att de äldre barnen ska vara elaka mot henne. Det är nog naturligt att oroa sig för sina barn, att ens tänka på att dom skulle bli mobbade gör en arg och ledsen.