Livet runt 40

Något som stör mig och alltid kommer att störa mig, är att pappor får beröm när de tar hand om sina egna barn.
Eller mitt värsta – är barnvakt. Åt sina egna barn. Hur går det ihop? Kan man vara barnvakt åt sina egna barn?
Isåfall skulle man ju vara barnvakt varje förbannade dag!
Efter förlossningen klappas pappan på axeln och får höra ” Det här har du allt gjort bra”!
What!? Att stoppa snoppen i snippan och ha det förhoppningsvis skönt för en stund.. Är det något att få beröm för?
Är det för att göra honom delaktig och för att han inte ska känna sig utanför?
Isåfall tycker jag det är beklämmande. Att tjejen/mamman inte kan få beröm och lovord för hennes kämpande, sönderspruckna sköte, ihophäftande mage och sönderskrikna hals.
När man som mamma tar ut föräldraledighet ifrågasätts man när man väl börjar jobba igen. Oavsett när man börjar (6 eller 13 månader). Det kan även följas med kommentaren ” jag sa upp mig från jobbet för jag kunde inte gå tillbaka när jag fick barn. ”
Att sen pappan tar sitt ansvar och är hemma pappadagarna (10 eller 30) och sen tar ut föräldraledighet när mamman är klar, ja då är man något utöver det vanliga. Ofta anses man som helt otrolig för att man lyckas sköta och ta hand om sina egna barn, mata och ta på dem kläder varje dag. Pappor erbjuds gärna att få hjälp med det vardagliga när de är hemma.
Att ta ut föräldraledighet är varje förälders rättighet och tar man ut sin del som far (om familjen har råd och kan alltså) ja då tycker jag man är just en förälder. En pappa.
Lika mycket som jag är mamma när jag tar ut min föräldraledighet. Och vad är det som säger att jag som mamma inte behöver hjälp? Bara för att jag har ordet mamma innebär det inte att jag har fyra armar och ben och aldrig blir trött eller blir glad över att slippa laga mat.
Hittar man på något med sina barn t.ex bio som mamma får man kommentarer ”åh vad mysigt”.
Hittar en pappa på aktiviteter med sina barn. Då suckas det och stönas, tindras lite med ögonen för det är en känd musöppnare.
Ja då är man allt ett litet guldkorn. Fast jag tycker bara man visar att man är en far till sina barn.
Jag är absolut inte missunnsam med att pappor får komplimanger för att de är aktiva eller en kärleksfull pappa, men kanske måste allmänheten börja tänka på att det finns mammor i samhället. Jävligt bra mammor. Som finns till för sina barn. Älskar dem. Lagar mat till dem. Föder fram dem. Är mammaledig. Aktiv. Mamma.
Kanske behöver de oxå få höra ibland att de är jäkligt duktiga och suveräna mammor och inte bara en mamma som gör det de ska.