Välkommen hit. Jag heter Johanna men kallas Joi. Jag har länge bloggat på missjoi.se men är nu tillbaka hos loppi.
Jag började blogga 2009 då vi hade svårt att bli gravida. Bloggen hette då Väntan på att bli tjock. Efter flera svåra händelser och flera missfall drabbades jag av katastroftankar. I samma veva blev vi gravida med vårt första barn Olivia. Terapi och att skriva om katastroftankarna har hjälpt mig bearbeta dem, men lider fortfarande av dem mer eller mindre dagligen.
2012 kom vår lille Petter till världen och vår familj blev komplett.
Jag bloggar nu om livet runt 40. Vardagens svårigheter och överraskningar utan filter. Jag gillar mer ärliga humoristiska inlägg, vilket ni kommer finna här. Hoppas ni kommer trivas
Välkommen hit. Jag heter Johanna men kallas Joi. Jag har länge bloggat på missjoi.se men är nu tillbaka hos loppi.
Jag började blogga 2009 då vi hade svårt att bli gravida. Bloggen hette då Väntan på att bli tjock. Efter flera svåra händelser och flera missfall drabbades jag av katastroftankar. I samma veva blev vi gravida med vårt första barn Olivia. Terapi och att skriva om katastroftankarna har hjälpt mig bearbeta dem, men lider fortfarande av dem mer eller mindre dagligen.
2012 kom vår lille Petter till världen och vår familj blev komplett.
Jag bloggar nu om livet runt 40. Vardagens svårigheter och överraskningar utan filter. Jag gillar mer ärliga humoristiska inlägg, vilket ni kommer finna här. Hoppas ni kommer trivas
Njae, trodde de skulle vara mer lika. Tycker nog de är mer lika nu 🙂 kanske är ögonen lite lika. Det är så häftigt, vissa syskon blir lika, andra inte. Nästa barn vi får kommer jag säkert föreställa mig kommer se ut ungefär som Henning, man har ju inget annat att föreställa sig, spännande. Innan man fick barn undrade man (i alla fall jag) hur vårt barn skulle se ut. Det går verkligen inte att gissa. Trodde inte alls vårt barn skulle se ut som han gör, haha.
Njae, trodde de skulle vara mer lika. Tycker nog de är mer lika nu 🙂 kanske är ögonen lite lika. Det är så häftigt, vissa syskon blir lika, andra inte. Nästa barn vi får kommer jag säkert föreställa mig kommer se ut ungefär som Henning, man har ju inget annat att föreställa sig, spännande. Innan man fick barn undrade man (i alla fall jag) hur vårt barn skulle se ut. Det går verkligen inte att gissa. Trodde inte alls vårt barn skulle se ut som han gör, haha.