Nu för tiden längtar jag efter julafton. Särskilt när man fått barn själv. Man märker mer att man verkligen VERKLIGEN vill fira jul och ha det mysigt för att se barnens glädje. Träffas, mysa och bara ha det lugnt och skönt.
När jag växte upp var det inte alltid så vissa jular. Julen för mig kändes som ett enda flängande. Vissa julaftnar var jag på fyra olika ställen, det är ju banne mig inte klokt egentligen. Jag har skilda föräldrar och därför blev det att man skulle vara på olika ställen på julafton. Halva julen hos pappa och så halva hos mamma. Hos pappa svängde vi förbi farmor och sen hem till pappa. Hos mamma på em åkte vi till mina småsyskons farmor och farfar. Där stannade vi ofta till kvällen.
Men när jag var liten hade jag ångest över att fira jul. Själva julafton tyckte jag inte om. Jag fick dåligt samvete om jag inte träffade pappa tillräckligt länge eller bara ville vara på ett ställe. Det kunde sitta kvar i mig under hela dagen. Julen ska ju vara barnens dag, men jag kände det som om jag försökte göra alla till lags och försökte träffa alla lika länge, även fast det inte ställdes några krav på mig, så kändes det så.
Jag längtade inte efter julen. Inte det minsta. Känns sorgligt när jag tänker på det. När man är barn ska man ju längta efter julen och att få ha det mysigt och gött. Äta hela dagen, kolla Kalle Anka och öppna julklappar och så äta lite mer igen.
Nu när man fått barn själv vill jag mer och mer bara vara på ett ställe. Det bästa skulle vara om man hade hus och bara kunde vara där hela dagen. Alla som ville kunde komma dit. Ett ställe. Samlingspunkt. Lugnt. Mat i överflöd. Barn överallt. Kalle Anka. Ingen ångest och inget dåligt samvete.
Det är svårt att göra alla till lags när man har skilda föräldrar och särskilt när man träffar en kille som oxå har skilda föräldrar. Och syskon med familjer. Det är svårt att få alla nöjda på båda sidor.
Julen är ett pussel. Men iår åker vi ingenstans på julafton. Ska bli skönt. Ett ställe.
Vi kommer få åka dagen innan och juldagen och säkert annandagen med. Om inte folk kan komma hit förstås.
Men jag längtar efter jul.
Känns härligt.
Fira jul är inte det lättaste
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Känner igen det där med att fira jul på massa ställen. Mina föräldrar är inte skilda men Oskars ´är det så vi har 3 ställen att fira på. Har dock delat upp det på 3 olika dagar för vi vägrar åka från ett ställe till ett annat samma dag och som du säger inte hinna fira nånstans egentligen utan bara åka.
den 23 är ví hos mina föräldrar, julafton blir hemma hos oss (i vårt nya stra hus) med Oskars mors familj och sen på juldagn blir det firande hos Os pappa med den sidan av familjen.
Jag gillar inte julen så värst. Jag brukar alltid jobba, Nästa år jobbar jag nog igen. Jag jmmer iallafall önska att få jobba. jag är lit skadad, det vet jag.