Livet runt 40

Olivia gillar verkligen att vara i centrum, att hoppa och showa när alla ser.
Även när vi är ute så härjar hon loss och hälsar och vinkar till alla som kommer förbi.
I söndags var inget undantag. När vi satt på museets fik/restaurang kollade hon i folket som gick förbi och varje gång de kom nära sträckte hon upp armarna rätt upp i luften och skrek ”tada”.

Och de som gick förbi var ju tvungna att göra precis samma sak.
Tada ljöd det i hela restaurangen under 10 min. Haha
Jag och Andy skrattade så vi grinade.
Söta lilla unge.
Härligt med livsglädje eller rättare sagt underbart ! Hoppas det alltid kommer att hålla i sig.
Imorse när jag lämnade henne på dagis sprang hon in och visade sina händer. Vi målade nämligen hennes naglar i förrgår och behöver jag säga att hon är mäkta stolt!
Det finns fan inge bättre än att se sina barn lyckliga och glada. Det är det som gör det så himla svårt att inte skämma bort dem.
Näj.. lite kaffe och morotsmuffins på det här innan vi drar och hämtar stora hjärtat.