Igår när vi gick och lade oss var Petter tvärpigg. Låg och pratade, skrattade högt och gurglade, inte minsta tendens till trötthet. Jag var så sjukt trött att jag fick yrselattacker. Tänkte göra det enkelt för mig och amma honom till sömns.
Efter en liten stund får han världens hostattack. Han spyr slem, hostar, spyr slem, skriker. Ett under att Olivia inte vaknade. Fy fan vad hemskt det var!!
Lilla tjockgubben.
Nu räcker det med slemhosta. Tycker så synd om han och om mig själv som fick dåligt samvete för att jag framkallade hostan :(.
Och efter hostattackerna blir han så glad igen. Bara ler och skrattar.
Usch. Man blir så svag.
Men vilken liten Michelin! 😉
Just dee 😉