- Vi mår bra alla 3 – efter en förlossning. Klart som sjutton gubben mår bra. Inte ofta man hör att pappan får blodbrist efter en förlossningen. Snarare hjärnbrist eller andnöd.
- Är han/hon snäll? – om den nyfödde. Har man någonsin träffat på en elak nyfödd? De kan på sin höjd råka peka finger åt en av misstag.
- Oj vilken söt tjej ni fått. Henne kommer ni få hålla hårt i sen Pappa kanske ska skaffa bössa. Eh… ska det vara en komplimang? Det räcker ju med att säga att hon är söt, inte att det kommer hänga killar i klasar efter henne, det vill man ju inte. Och vi som har pojkar oxå, vill vi verkligen att vår son ska bli bemött av en bössa?
- Va tog ni reda på könet på ultraljudet? Då har ni ju ingen spänning kvar!! Jo det tycker jag väl. Det är ju asspännande att få barn. Värsta grejen. Väldigt tråkigt att hela spänningen med att få barn försvinner bara för att man är nyfiken på vad det är för en krabat som finns där inne i magen.
- Varför ska ni döpa ert barn till det namnet? Finns det inget finare? Nej, vi tänkte gå mot strömmen och ta ett fult.
- VA? Får de inte äta något socker?
Något man märkt är att så fort man blir gravid och sen får barn är man offentlig. Folk anser sig ha rätt till att lägga sig i ens graviditet och senare även hur man uppfostrar barnen. Många ser att deras sätt är det enda rätta och lägger sig gärna i både det ena och andra.
Varför måste man uttala sig och lite hånskratta åt andras sätt att göra en viss sak på? Varför måste man lägga sig i? Om barnen inte lider och man inte skadar barnet i magen är det väl bara att köra på?
Alla barn är ju olika och man får lära känna sina egna barn och hitta de rutiner som passar ens egna barn. För det är ju just det de är. Ens EGNA barn.
Just den där om namn kan man ju undra hur någon är funtad om man kommenterar negativt om någons val av namn…. uppenbarligen har man tyckt att namnet är fint annars hade man ju inte valt det…