Livet runt 40

Det sägs att tvåbarnschocken är den största av barnchocker.. och jag kan faktiskt hålla med.
Vi har nu varit tvåbarnsföräldrar i 18 månader. Man trodde att man var förberedd, men det är man aldrig.
Just att packa för 2, göra iordning 2 och sin gubbe och sig själv innan man går ut och under den tiden har en bebis hunnit bajsa, det andra barnet är hungrigt och gubben varm.
När man väl bytt blöja och gett en banan, har man själv blivit kissinödig och sen är cirkusen igång igen.
Att gå från ett till två barn är underbart. Kärleken man får av två barn är obeskrivlig och den kärleken de har till varandra går inte att ta miste på.
Man trodde man var förberedd på att det skulle bli jobbigt och att man skulle ta det lugnt och vi skulle vara hemma tillsammans länge under den första tiden.
Det hjälpte verkligen för den första tiden var extremt turbulent. Olivia var blott 19 månader nästan på dagen, när han föddes och var ju rätt liten själv. Hon kunde absolut inte allt och var inte till någon hjälp med vare sig påklädnad eller blöjbyten.
Så 2 barnschocken var total. Två barn som ville ha uppmärksamhet och var kärlekstörstande.
Genom att Andy var hemma (nu var han sjukskriven, men annars hade vi tänkt utnyttja dubbeldagar) fick vi snabbare fason på vardagen och Olivia fick ofta egentid med både mig och Andy.
Det kändes jätteskönt då vi båda tyckte det var väldigt viktigt att hon inte kände sig åsidosatt och svartsjuk för att lillebror hade kommit i vår värld.
Men ändock var tvåbarnschocken tuff och sömnbrist och matbrist som tillägg. Plus allt annat som skulle fixas och donas runt om.
Man skulle packa till två barn, ge mat åt två barn, städa undan efter två barn och natta två barn.
Det krävdes en rätt lång inkörningsport innan vi fick vardagen att gå ihop.
Nu rullar allt på som om vi inte gjort något annat än att ha haft två barn. Stressen finns fortfarande emellanåt, men jag tror att för de som väljer att skaffa ett tredje så blir inte chocken så stor.
Då liksom hänger bara nummer 3 med på tåget som går. De andra 2 klarar sig själva till stor del och själv är man drottning och kung över rutinerna.
Å tvåbarnschocken överlevde vi.