Livet runt 40

Efter att återigen jobbat övertid en lördag och med inbokad övertid på måndag längtade jag enormt mycket hem när dagen började närma sig sitt slut. 14,40 och inte en sekund över stängde jag av datorn och drog för snabb handling på Kvantum och sen brände jag gummi vägen hem.  Ja så mycket gummi man kan bränna på att köra 80-90 på halt vägunderlag.
Längtade efter ungarna så jag höll på att kräkas.
Då Andy fått en släng av ont i halsen och förkylning hade ungarna inte varit ute på hela dagen, så de stod redo i full mundering i hallen när jag kom hem.
Hoppade snabbt i termobrallan och slet på mig vinterkängorna och hoppade ut i snön. Petter var väldigt fundersam på vad det var för något och frågade flera gånger vad det var. Han minns ju inget från förra vintern. Olivia försökte snöpulas, men hade ingen lust när hon fick igen med samma mynt.
Senare lärde jag Olivia hur man rullar i snön nerför en backe. Så då gjorde vi det tills hon snurrade in i husgrunden.
Resten av kvällen tillbringade vi rödmosiga inomhus och sen kom min underbara faster Ella på besök. Så högt i tak med mkt skratt tills hon drog. Nu Ebbot på Så mycket bättre.
Annars har jag idag tackat nej till julbordet som jobbet anordnar på torsdag. Samma dag som Olivias 3 årsdag och luciafirande på dagis. Ett tag hade jag tänkt att jag skulle hinna med båda. Både fira Olivia och hinna gå på jobbets julbord, men nej.. jag insåg idag efter lite snack med arbetskamrater att jag fixar det inte.
Olivias 3 års dag kommer en gång. Jobbets julbord kommer nästa år med. Olivias 3 års dag kommer aldrig tillbaka och den vill jag inte missa. Så idag tackade jag nej.
Känns skitbra.
Känns nästan fånigt att jag ens övervägde att åka ifrån min lilla nyblivna 3 åring.
Nej vet du va. Skärpning till morsan.