Livet runt 40

Efter två helvetes nätter med ofantligt lite sömn satt jag här på kvällen och googlade om hjälp med nattsömnen för 1,5 åringar.
Testade ju härom natten med att ignorera det lilla nattmonstret och få att han skulle somna om själv.
Jag misslyckades ju fatalt och grovt. Jag som är tävlingsmänniska uti fingerspetsarna lyckades inte vinna över en 17 månaders 12 kilos klump.
Så idag googlade jag fram detta svar från en barnpsykolog.. känns som om hon läst våra hjärnor (fast hon svarar en annan mamma om hennes dotter då).
Hej!
Er dotter har uppenbarligen perioder av lättare sömn på efternatten vilket innebär att hon lätt vaknar upp. När man är 1 1/2 år har man dessutom tillägnat sig en avsevärd vana vid hur man vill ha det. Dessa vanor förstärks enligt vanliga psykologiska principer av att barnet får belöning för vissa beteenden och lär sig att begära detta. Eftersom de inte kan prata så skriker de om de inte får som de vill. Det betyder att skriken, hur förskräckliga de än låter, inte är uttryck för ångest, utan för ilska och stark vilja att få det man är van vid.
Exempel på belöningar är att ta upp barnet och gunga det när det vaknar på natten. En annan belöning kan vara att få ligga i mammas och pappas säng.
Om man som förälder inte är beredd att ta kampen med sin 1 1/2-åring, dvs inte vill att de ska skrika, så lär sig barnet detta oerhört snabbt och får därigenom stor makt över föräldrarna.
Så det du har att välja på är att fortsätta som du gör tills du inte orkar längre eller ta kampen, som inte brukar vara särskilt långvarig, och få en egen ostörd nattsömn. Barnet brukar klara båda situationerna alldeles utmärkt. Barn tar sig alltid den sömn de behöver.
Det viktigaste i detta är att det är du som bestämmer hur du ska göra. Några magiska metoder finns tyvärr inte.
Med vänlig hälsning.
Margit Ekenbark 
 
Vi satt båda och nervösskrattade här i soffan och vet ju att det är så här det är. Petter is the boss över natten. Över oss. Petter bestämmer att vi inte får sova. Heller inte han, men det verkar inte bekomma honom, så länge vi inte får sova.
Så inatt ska jag försöka VINNA. Men hur sjutton ska jag klara det ? Jag som är så blödig när han gråter. Hur länge ska man vänta ? Hur länge ska han få gråta sina hjärtskärande gråt som skär i mamma hjärtat. Hur länge ska jag få ont i öronen av våndaskri?
Usch.. nu kanske jag låter stark (nja..) men inatt.. då är minuterna långa.
Men Jag ska försöka!