Livet runt 40

Jag köper så långt jag kan ekologiska produkter och efter att ha läst denna artikel hos Naturskyddsföreningen känns det ännu mer viktigt.
Karbendaz…what?! De står inte på innehållsförteckningen, men kan finnas i din mat. Rester av kemiska bekämpningsmedel som ska ta död på skadedjur och svamp, men som inte passar att äta till middag. Det handlar om ämnen som ökar risken för cancer, rubbar dina hormoner eller gör att du kan få svårt att skaffa barn. Här har vi listat tre ofräscha ämnen som kan finnas i din mat, och hur du gör för att undvika dem.

1. Karbendazim

Hittas i äpplen, persikor, tomater, jordgubbar, spannmål, sockerbetor, raps, majs, sallad, gurkor, mandariner, apelsiner, päron, spenat… listan kan bli längre men vi vill inte trötta ut dig.
Karbendazim är cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionsstörande. Ingen vet om det finns en säker gräns för hur mycket karbendazim vi människor tål.
Det här omysiga ämnet kan inte sköljas bort, utan verkar inifrån växten för att mota bort svampangrepp. Karbendazim är visserligen förbjudet i Sverige, men kan ändå hittas i vår mat. Varför det då? Jo, mycket av den mat vi äter är importerad. Och här i Sverige får vi använda tiofanatmetyl istället och restsubstansen blir… karbendazim.

2. Klormekvat

Hittas i spannmål som havre och råg, men också i vindruvor och päron.
Klormekvat är spännande eftersom det visar det ologiska i o-ekologiskt, så häng med nu! På o-ekologiska odlingar används som bekant klimatvärstingen konstgödsel eftersom det får grödor att växa så det knakar. Spannmål börjar faktiskt växa så kraftigt att de riskerar att bli så långa att de böjs och inte kan skördas. Det löser man genom att spruta på klormekvat som gör att spannmålen håller sig lagom långa.
Ska vi skratta eller gråta?
Men klormekvat är inte kul. Det misstänks störa djurs förmåga att få ungar. Tester visar att grisar fått nedsatt förmåga att få kultingar och att möss fått förändrad spermiekvalitet. I EU sprutas ämnet på en rad olika spannmål. I Sverige sprutar vi det ”bara” på råg och tester har visat att hela 80 procent av den svenska rågen innehöll rester av ämnet.

3. Ditiokarbamater

Hittas i äpplen, sallad, persika, tomater och jordgubbar. Används även på potatis och lök.
De här ämnena är cancerframkallande och reproduktionsstörande. I EU:s tester hittades de i ungefär vart femte äpple, persika och tomat. Det är ämnen som förhindrar svampangrepp och används flitigt på världens odlingar.
I Sverige har vi lyckligtvis begränsat användningen till potatis och lök, och användningen minskar.

Myndigheterna är passé på kemikaliefronten

Det här är bara tre exempel på vad som hittas i vår mat. I EU:s senaste tester hittades hundratals rester av olika bekämpningsmedel i maten. Vad säger svenska myndigheter om det här? Jo, att det inte är någon fara eftersom resterna oftast är under de gränsvärden som EU bedömer att en människa klarar av. Det är en förlegad syn på bekämpningsmedel.
Dels för att det inte finns säkra gränsvärden för de ämnen som är hormonstörande. Dels för att gränsvärdena är satta för ett bekämpningsmedel i taget. Ett. I. Taget. Ingen tar alltså hänsyn till att en människa ska klara av hundratals olika kemikalier från olika håll, varje dag, under en lång tid. Det oroar allt fler forskare, särskilt vad gäller effekterna på barn.
För det handlar inte längre om enskilda larm om giftbananer, farliga meloner och barngröt med bly. Det handlar om att världens jordbruk använder enorma mängder skadliga kemikalier. Och att det är dags att våga se konsekvenserna.

Ger du upp nu? Gör inte det!

Blir du ledsen? Orolig? Förbannad? Vi med. Men framför allt ger det oss kamplust. Därför driver vi kampanjer, stångas med beslutsfattare och pushar på politiker. Vi är 191 000 medlemmar starka – och vi blir hela tiden fler. För vi har fått nog! Vi vill ha mat som inte förstör planeten och människors hälsa.
Och du. Innan du får den där man-kan-inte-äta-någonting-nuförtiden-känslan så vill vi bara påminna om en sak. Byt till eko. Då får du mat som odlats helt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.