Livet runt 40

Förr genom åren när man var yngre hade man en bästis. En man berättade allt för, gjorde allt med och allt för.
En som visste allt och man ringde efter skolan fast man nyss setts.
Ju äldre man blev desto fler bästa vänner fick man.
Nu är jag jätteglad över att inte bara ha en nära vän utan en hel hög av dem. Jag jobbar med en, har flera utspridda över Sverige, en i Norge, några i familjen och ett par i Karlstad.
Dessutom är jag tillsammans med min bästa vän, ja en av dem iallafall.
Jag är så glad över att ha så många underbara vänner i mitt liv. Vissa har jag känt i hela mitt liv, vissa i halva och vissa i några år.
Vänner som inte alls har samma musiksmak eller filmsmak som mig. Vänner som jag ibland får förklara mina skämt för.
Vänner som jag tog min första fylla med.
Vänner som man kan göra bort sig för.
Vänner som kommer närsomhelst om man behöver, oavsett tidpunkt.
Vänner som inte dömer fast man gör fel.
Vänner man kan skratta ihjäl sig åt.
Underbara älskade vänner!