I helgen körde vi ju iväg komposten till tippen och fick större gräsmatta på köpet.
När jag i förrgår tände en av våra tre ytterlampor ångrade jag mig genast och ville ha tillbaka komposten.
Fatta skräcken i mitt hjärta och ögonen!
Det ser ju ut som en gravplats!
Stenen har vi inte monterat, den går inte att rubba. Den är enorm under jorden.
När jag sa till Andy igår ”där ligger nog en hund begraven”, så sa han bara ja…
Så det skämtet förstod han inte.
Jag skämtar när jag blir nervös.
Tänk om det är inskription på stenjävel!!
Mvh
Hon som har sett för mycket skräckfilm i sitt liv.