Igår var jag, Olivia och kusin Linnea och letade svamp. Jag hittade en karljohan och två små glömda kantareller.
Olivia kissade in sitt revir i skogen och gjorde peacemärket efteråt.
Till slut gav vi upp och stack och fikade istället på sommarcafét.
I skogen fick jag ett tråkigt besked, en familjemedlem har hamnat på sjukhus. Mår efter omständigheterna rätt okej, men oron är ju kvar. För alla tror jag. Huvudsaken är att vård är insatt iallafall.
På kvällen flyttade Marwin.
Mer ont i magen.
Dessutom var Andy på dåligt humör. Gubbgrinig.
Och då blir jag gummgrinig till slut.
Likaså idag. Onödiga gliringar. Onödiga kommentarer. Surt.
Så jag blir på dåligt humör.
Surar.
Tänker gå och lägga mig snart.
Inte lust med något.
Jag vet att man inte ska gå och lägga sig osams. Det är vi inte heller, han har sagt förlåt, men ibland biter inte ett förlåt riktigt tag. Jag kan tycka att man kan bita ihop och inte var gubbgrinig när han vet att jag är ledsen över Marwin och lite orolig över beskedet.
Men så tänker kanske inte karlar.
Så jag tappar matlusten och vill gå och titta på How i met your mother och ligga och fisa under täcket tills han kommer och ska sova.
Då kan han lyfta på täcket och insupa det jag sparat till honom.
Varsågod och godnatt isåfall.
Så tråkigt med din släkting. Hoppas han eller hon snart mår mycket bättre.
Kan inte låta bli att skratta åt din hämndaktion dock 🙂