Livet runt 40

Imorse när petterkockan ringde 05:17, hade jag stor lust att bara ignorera och låta honom ligga där.
För fy fan vilken natt Det varit.
Både Olivia och Petter har vaknat flera flera gånger och när de väl somnat om har de blivit väckta av varandra.
Petter har skrikit, pratat och lekt om vartannat och jag har fått springa upp och ned och vyssjat, burit och buffat.
När jag väl lagt mig till rätta igen vaknade Olivia och till slut bar jag in henne till vår säng, men då fick jag ju istället hålla koll så hon inte sparkade honom i magen. Andy alltså.
Vid 2 tiden var jag nära att ge upp, men Petter somnade om vid 3. Väcktes av Olivia vid 5 för att hon inte hittade sin snutte. Big drama! Så det var bara att gå ned.
Jag och Andy var så trötta inatt att vi höll på att börja bråka av trötthet. Över en jävla madrass.
Så här sitter vi Petter och jag återigen innan en vanlig jävla Svenssontid.
Jag är så trött att jag skulle kunna börja gråta.
Och det blir fan alltid så här dagen innan jag ska göra något roligt. Något man vill ha energi inför. Så man inte riktigt orkar prata för hjärnan får inte fram något att säga.
Känner skitungarna på sig detta månntro?