Livet runt 40

Scenario: jag och Andy satt på The House och tog varsin öl. Fnissiga i kroppen efter redan ett par klunkar pratade vi och skojade.
Fram kom en tiggare hoppandes på ett ben och kryckor. Ena byxbenet var uppfäst på ryggen.
– money money sa han
– nej sa jag benhårt. Så många tiggare hade varit framme tidigare.
Andy sa: man vet ju aldrig vilka som behöver pengar av alla tiggare. Lika bra att vi inte ger till någon.
Fast iofs han hade ju bara ett ben.
Jag: ja fast han kanske hade lagt benet på ryggen.
Andy skrattade. Jag skrattade.
Jaa jag vet. Taskigt mot honom och man ska inte skämta om de som har det svårt. Särskilt inte enbenta.
Så jag skyller på ölen ;).