Livet runt 40

Olivia har börjat prata så mycket. Långa meningar med många många ord i och man förstår vad hon säger också.
Emellanåt är hon lillgammal och det älskar jag, som typ när hon går runt här och ojar sig och säger
”Lilla lilla pappa.. oj oj oj”.
hahaha.. vad tänker hon då?
Häromdagen vet jag inte heller vad som hänt men plötsligt sa hon:
”Men Petter.. oj, vad har du gjort?”
Vi tittade.. såg inget.
Hon går också runt om ber om ursäkt.
”Oj förlåt mig”.. det säger hon säkert 20 talet gånger om dagen. Ofta när hon absolut inte behöver (som när dockans mössa åker av eller hon råkar gå emot dörrkarmen med en duplo), men det är ju så himla gulligt och snart när 3 årstrotsen är ett faktum, ja då har hon väl glömt bort det där. Så nu gäller det att njuta av förlåt mig och tack och varsågod och prosit.
Fan vad kul det är att ha barn. Man får skratta varje dag. Det är få förunnat.
Lyckliga lyckliga mig.