Livet runt 40

För er som följt min blogg ett tag vet om att när jag fyllde 36 år i mars skrev jag om min ångest över att fylla 36 år.
Tänkte berätta varför nu.
Större delen av mitt liv har åldern 36 varit ångestfyllt. En ålder som betytt död och tragik. En ålder man visste inte var så gammalt.
När jag var 13 år, 1990 bodde vi i Porla, en liten ort utanför Laxå. Ett hus mitt ute i skogen. Där bodde jag med min storebror, mina två yngre syskon, min mamma och min styvpappa (mina småsyskons far).
Något år tidigare hade min styvfar blivit diagnosticerad med cancer. Lungcancer. Det var cellgifter och strålbehandlingar som avlöste varandra. Stundtals bodde han på sjukhus mycket och emellanåt mer hemma. Alla blev såklart påverkade av situationen fast att man skulle upprätthålla en rätt positiv fasad så ingen blev påverkad.
Dagen innan han gick bort minns jag som igår. Vi satt alla vid köksbordet och åt middag. Han åt inte speciellt mycket utan bad mamma att köra in honom till sjukhuset, vilket han aldrig ville annars. Hugg i magen.
Under natten gick han bort på sjukhuset.
Jag minns mamma som väckte mig mitt i natten och berättade. Berättade att hon var tvungen att åka in och identifiera honom direkt. Min gråt. Min ångest.
Jag som inte fick berätta för mina småsyskon. Bara säga att deras pappa blivit sämre. Mamma ville berätta när hon kom hem.
Mina tårar som sprängdes bakom ögonlocken, men stängdes inne för att inte visa.
Upprätthålla fasad. 
Leka lekar. Vara som vanligt. Bara säga att han blivit sämre.
När mamma kom hem fick jag släppa ut allt. Sörja.
36 år.
Jag 13 år. Jag förstod att 36 år inte var gammalt. Att han dog ung, men jag förstod nog inte hur ung han verkligen var.
Förrän nu.
När min 36 års dag närmade sig började min ångest krypa i mig. ”Så här ung / gammal var deras far när han dog. Nu är jag i hans ålder.” Jag sa bestämt ifrån allt firande. Ville inte. Kändes fel. Kändes konstigt.
Ångest.
Ledsen.
Nu är jag i hans ålder som han var när han dog.
Nu vet jag att det är ungt. Ingen ålder.
Han var bra.
Ett tag saknade jag honom varje dag och hela min 36 åriga födelsedag.