Livet runt 40

Jag trodde allvarligt ett tag igår att jag skulle få vara vaken hela natten.
Jag trodde allvarligt ett tag inatt att han skulle skrika lungorna ur sig.
Jag trodde allvarligt ett tag att jag skulle behöva säga upp mig som mamma för att nu orkar jag inte längre.
Men som tur var somnade han i min famn när jag satt ned och där blev jag sittandes i ngn timme. Vågade inte röra mig.
Som tur var kunde jag lägga ned honom i sängen till slut och få sova lite själv med.
Så inatt blev det kanske 3-4 timmar. Det får man ju vara glad för.
Snart dagis och sen ska jag ringa BVC.
Kram och godmorgon