Livet runt 40

Idag skjutsade Andy Olivia till farmor i Karlskoga, för att vi skulle få lite avlastning och försöka bli friska allihopa. Olivia är ju den som är friskast av oss med bara hosta och snuva.
Men fan.. vad svårt det är. Jag vill att hon ska vara hemma jämt. Jag saknar henne redan. Lilla goa Oli. Det är för tyst här hemma nu när Petter sover.
Det går säkert jättebra, hon är ju trygg med farmor, men det är assvårt att släppa kontrollen. Att låta någon annan ta hand om och ha koll på allt. ASSVÅRT.
Olivia har ju bara sovit borta 2 ggr förut och det var då vi låg på BB och hon var hos mormor.
Folk kanske tycker att man är mjäkig med att hon inte sovit borta hos folk än.. men vaddå.. vi känner så här.. Hon är ju bara 2 år. Det är inte gammalt. Allt hinns med. Vill man inte så vill man inte.
Det är ju vårt barn.
Samtidigt som det är säkert jätteroligt för Olivia att ha egentid. Att inte ha en gnällig hostig Petter i örat konstant. Det är säkert roligt och någon som bara ägnar sig åt henne och inte har ett ammande bröst hängandes ut.
Men usch.. ni vet.. mammahjärtat saknar redan.