Livet runt 40

Skrevs igår:
Idag fick vi vår beskärda del med barnskrik från Petter. Han började från ingenstans att tokgråta och skrika något så kopiöst och var totalt otröstlig. Vi vaggade, vyssjade, provade amma, sjunga, ligga själv… Ja you name it. Olivia började efter en timme att tröttna och började oxå bli gnällig.
Så jag tog Petter under armen och satte mig i bilen. Och körde och körde. Vi körde skåre, ilanda, våxnäs, norrstrand, herrhagen ja karlstad runt. Tanken började sina, men då Petter blev tyst bara jag vred om nyckeln, var det bara att köra. Tror nog jag plöjde minst tre mil. men lätt värt när ungen är tyst.
Ringde 1177 från bilen som sa att minifom och semperdropparna inte alls var samma sak, vi kör ju med semper. Semper är vid lös mage och minifom mot gasbildning. Jahopp.
Petter har dessutom inte bajsat på några timmar och det märktes att han hade ont lille bubben.
Andy åkte till maxis apotek (öppet till 22) och köpte minifom så det får vi köra med.
Efter lite pruttar och lite bajs blev han glad och somnade äntligen. Jag har sovit som en räka inatt. Oroligt och kollat hela tiden på han, men han har inte panikskrikit ngt.
Usch vad jobbigt det är när de små har ont någonstans och man inte vet var. Man kan bara chansa till en början.
Och så får jag sluta med kolsyrad dryck. Drack cola igår. Kanske hjälpte till.
Suck