Livet runt 40

De sista dagarna har jag gått och blivit så kopiöst blödig. Jag tänker och funderar väldigt mycket på saker som gör mig mer eller mindre ledsen.
Jag tar åt mig skitlätt och blir stött och längtar efter min familj så jag håller på att bli knäpp emellanåt.
Och jag skyller på alla dessa hormoner som florerar i kroppens alla vener och hudpartier. Man blir fan knäpp. Det är jobbigt.
Igår satt jag bara och grät på kvällen. Över att det tog 1 timme att söva Olivia, att jag inte hade någon matlåda och inte orkade ställa mig och göra en klockan 9 på kvällen, att jag missade mitt favoritprogram Sveriges Mästerkock och diverse andra störande saker och moment.
Det blev så jobbigt till slut att jag valde att gå och lägga mig just vid den tiden.
Känns det då bättre idag? Jag har sovit som en kratta och har tryck över bröstet idag, så nog sjutton är jag svag och lättpåverkad. Höll på att börja gråta på jobbet idag över en sak som störde mig.
Usch det är så jäkla jobbigt att vara tjej och ha överflöd av hormoner.
Jag ringde iallafall barnmorskan idag och bokade tid för nästa träff. Hon sa till mig att börja äta järntabletter, Neferex heter de väl eller Neferil.. Minns att de smakar stjärt.. men vad gör man inte. Varannan dag till att börja med.
Så imorgon blir det till att börja med dem.
Annars i helgen har vi visning på vår lägenhet, riktigt spännande.
Sen ska jag och Olivia träffa min syster Ilona. Längtar så efter mina syskon så jag håller på att bli knäpp. Men eftersom alla är utspridda får man ta en i taget. Tråkigt nog.
Är ni sugna förresten att se hur vi bor i lägenheten som är till försäljning? Säg till så lägger jag ut lite bilder efter vår styling..