Livet runt 40

När vi bestämde oss för att verkligen hårdköra på bebis (Olivia) slutade jag dricka några månader innan jag plussade. Då det tog oss nästan 1 år att bli gravida, ville man göra allt ”rätt”.
Jag har aldrig haft svårt att välja bort alkoholen, särskilt inte när man blev gravid. Jag vägrade dricka ens alkoholfritt vin (då det innehåller ca 2,25 promille alkohol).
Under 9 månader var det absolut inga problem att hålla sig ifrån alkoholen, inte heller under tiden man ammade. Har man gått 9 månader utan alkohol kan man gått hålla sig de månader man ammar oxå. Vad är några månader hit eller dit. Vad är viktigast? Ett barn utan alkohol i sig eller att få i sig lite alkohol själv?
Visst studier säger att ett glas öl eller vin inte går ut i modersmjölken, men det är dagens studier. Vad visar samma studier om ett par år? Säkert annorlunda, eftersom studier hela tiden ändras.
Har man valt att sätta ett barn till världen har man skyldigheter att göra barnets liv till det bästa man kan.
Kan man inte hålla sig ifrån alkohol i 9 månader, som en graviditet oftast är, är man fruktansvärt egoistisk anser jag.
Man har haft all tid i världen innan man blev gravid att dricka, att bli full, att smutta, att dricka vin till maten – man kan inte längre vara ego när man är gravid.
Då måste man sätta bebis i magen främst. Och bebis i magen vill inte ha alkohol. Det kan jag garantera.