Denna fråga har florerat runt om i min bekantskapskrets nu ett tag. Jag anser ja på denna fråga.
Innan Olivia kom till världen var jag och Andy överens om ett tjejnamn och det var Olivia. Vi berättade namnet för våra nära och kära och skulle någon i vår närhet, vänner som släkt ta detta namn och döpa sitt barn till skulle jag faktiskt bli sur. Vi hade ju ”paxat” namnet.
Jag och Andy pratade mycket om namn och han hade vissa förslag som vi antingen hade i släkten eller namn som jag visste att mina vänner tyckte om. Jag sa nej på en gång till dessa namn och han hade väl inte riktigt samma åsikt som jag. Men för mig skulle det kännas jättekonstigt att t.ex. döpa mitt barn till t.ex. Maja (ett namn som jag vet en kompis valt). Det finns inte i min värld.
En annan sak vad gäller namn är att folk har såna åsikter vad man ska välja för namn. Innan bebisen är född ska man verkligen inte säga vad man tänkt döpa till, för folk har såna åsikter om namnet. Det kan vara fult eller så har de haft en lärare som var fruktansvärd i skolan som hette det.
Om man istället är tyst om vad man har tänkt för namn tills bebis är född, då kan inte folk inte säga att det är fult längre. Då heter ju bebisen det och då är det lika med att säga att bebis är ful nästintill iallafall.
Well well.. nu kom vi lite från själva ämnet.
En tjej från babyrytmiken berättade att de hade pratat om namnet Selma innan deras pojk blev född. Det blev istället en Dino. Namnet Selma visste alla i familjen om och även vänner. Alltså namnet Selma var upptaget.De kan ju få en liten dotter längre fram, ingen som vet.
Efter ett tag föddes hennes mans bror och hans fru en dotter. En dotter som fick namnet Selma. Okej eller inte okej?
Hon blev sur. Jag sa att jag förstod det. Namnet Selma hade de pratat om, planterat in i deras hjärnor. Det var taget, upptaget, paxat. Lik förbannat döpte de sitt barn till Selma.
Hon frågade mig ” Tror du de kom ihåg?”.
Mitt svar var; Ja självklart. Kanske inte mannen, men tjejen minns. Tjejer minns detta. Det är vi tjejer som tycker att det är konstigt att ”ta” någons namn. En kille har bara hört namnet, vet inte var, men tycker det är okej. Men tjejen kan ha satt stopp för det.
Jag hade blivit skitsur. Med all rätt tycker jag.
Vad tycker ni? Kan man paxa namn innan man fått barn?
Ja det tycker jag faktiskt att man kan. Iaf till en viss gräns..
Jag var med om en situation när jag var gravid. Var på tjejmiddag hos en vän där en av hennes vänner, som jag hejjar på och snicksnackar med när vi väl ses, också var och också gravid men lite längre gången än mig. Vi började prata om det ena och det andra och kom in på namn på bebisen. Vi visste båda att vi väntade pojkar. Så jag frågade henne om de hade något favoritnamn eller hade någon liten lista? -Nej, inte ett enda, inte denna gången. Vi väntar tills han är här och ser vem han är, fick jag till svar. Så frågade hon mig och jag svarade att -Ja jag har ett namn som ligger mig varmt om hjärtat, vilket är Noah. För mig så är det en Noah i magen och om det inte blir tilltalsnamn så blir det mellannamn iaf sa jag.
Sen var det inte mer med detta och hon hade då bara några veckor kvar tills hennes lille skulle komma.
Sen fick jag höra att hon fått barn, en NOAH. Och jag blev skitsur. Kändes verkligen som att hon tagit mitt namn! Är övertygad om att hon hörde namnet av mig den kvällen och fått upp ögonen för det..
När min prins kom så fick han trots mycket velande namnet Noah ändå. Och gissa om hon har pikat detta om att vi båda har en Noah nu, som att det är jag som skulle ha snott detta från henne. Nej fy!
Oj så långt detta blev men ja.. 😉 Så låg det till och nej och fy för att sno andras namn!
Jag tycker inte riktigt att man kan paxa ett namn. Om man är gravid och har bestämt ett tjej och ett killnamn är det en sak. Men att paxa ett namn tycker jag inte man kan göra. För det första kanske man inte ens får en dotter fast man har paxat ett tjejnamn. För det andra kan ju någon annan ha tänkt på namnet men inte sagt det högt. Så jag måste nog svara nej på den frågan, med undantaget under graviditet.
Jag håller med, paxat är paxat, och har man dessutom gått och berättat om det vitt och brett så antar man ju att folk ska ha tillräckligt med känsla att INTE ta det namnet. Åtminstone om det är någon i umgängeskretsen 🙂
… Hoppas i vilket fall att ni slipper problem med namnet på tvåan, skule jalg ju säga! 🙂
Det är svårt det där. Det du berättar om Selma känns ju helt fel eftersom det är så nära i familjen och allt, men samtidigt tycker jag inte att man kan paxa namn från hela bekantskapskretsen, de man tror snor ens namn kan ju ha tänkt på det förut också. Och tänk om man paxar ett flicknamn och sen aldrig får en flicka, då kunde ju nån annan ha fått namnet?
Min svärmor tyckte inte att vi fick ta ett namn som min mans morfars bror hette (trots att min morfars far hette samma!), för det skulle morfaderns brors familj ha ensamrätt på… Då blir det ju överdrivet! Jag tycker inte heller det är så hemskt att ha samma namn, min bror heter samma som en av våra kusin och det har aldrig varit några problem.
Kram