Livet runt 40

Nu har jag varit mamma i 11,5 månad snart och man hör och man ser mycket. Det jag verkligen har lagt märke till är att folk runtomkring ofta bara ger komplimanger till pappan i hushållet.
När jag födde barn sa de till Andy ”Det här har du gjort bra.”
Öh ursäkta.. vem var det som hade 3 timmars krystvärkar och födde ut flicksnärtan? Andy eller jag?
När Andy är hemma med Olivia om jag t.ex. åkt på konferens med jobbet får han höra vilken duktig pappa han är. Ursäkta? Han är pappa. Han tar hand om sitt barn. Som alla pappor ska göra.
Han får ofta höra vilken underbar pappa han är och att han fixar och gör saker med Olivia.
Ja, han är verkligen jättebra pappa. Men som sagt. Han är förälder. Jag gör precis samma saker som honom plus säkert 1000 saker till och ingen säger något, för det är ju så det ska vara. En mamma ska vara bra, fixa allt, ha koll, göra saker, handla, göra mat, byta blöja och bara vara mamma för sina barn.
En pappa får stor eloge för att han gör det han ska.
Visst det är säkert förlegat sedan urminnes tider att man vill göra pappan mer delaktig och att det är många pappor som skiter i sina barn. Men vaddå? Det finns säkert lika många urdåliga och pissiga mammor runtom i världen. Jag lovar.
En mamma får dessutom gå igenom flertalet mer posttraumatiska syndrom än en pappa. Vi kan få depressioner efter en förlossning, vi ska tampas med amning som kanske inte fungerar, vi får ständigt äta kall mat, vi ska smörja våra såriga bröstvårtor samtidigt som vi gör knipövningar så vi inte får inkontinensbesvär och vi får ofta sova mindre än papporna.
Andy berömmer mig jämt. Han är skitbra på det. Och jag berömmer honom.
Jag unnar honom absolut alla komplimanger, men för fan.. en mamma behöver väl oxå få stöd och uppmuntran. För i slutänden… gör många mammor lite mer saker. Saker som kanske inte syns.
Är man på lekplatsen tindrar tjejer med ögonen åt föräldralediga pappan som kommer med barnvagnen. Jag vet.. jag har själv gjort det.. (kolsupare som jag blev helt plötsligt). Gör killar samma sak när det kommer en mammaledig? Nej, jag tror nog de mer lägger benen på ryggen och tänker Trubbel.
Gå till er själva och tänk efter. Hur säger ni? Ger ni komplimanger till föräldrar och isåfall vem av dem?
Jag kan lova er att i de flesta fall får killen/pappan de mesta komplimanger.
En mamma… hon ska ju liksom bara finnas där och vara bra och fixa allt. Utan att få lite extra uppskattning.
Eller?