Nu är jag hemma efter 5 skitroliga dagar i Prag. Det var länge sedan jag skrattade så mycket så jag hade ont i magen, men shit vad härligt det känns. Roligt att träffa alla arbetskompisar igen och umgås bara med vuxna. Hur det gått utan Olivi? Faktiskt skitbra. Jag har inte gråtit en enda gång…