linnlissel

Strumpor, nässug, proteinshake, vitaminer, hög med kläder, två bebisar, filtar, leksaker, babysitters, fläkt, babygym och en träningsmatta på det…  Jag får lite smått panik när det ser ut såhär men det behöver inte vara stökigt för det. Vi bor alldeles för litet nu och med dubbelt av allt så räcker det med att babysitters och gymmet står framme så ser det ”Stökigt” ut. Idag försöker jag bara blunda för allt, tjejerna är ju nöjda 🙂 … och snart får vi mer space!

Snart har dom varit hos oss i FEM månader. Från 0 barn till 2.

Alla frågar hur reaktionen var när vi fick reda på att det var två, –hur chockade vart ni?!
Jag minns typ inte ens om vi blev så chockade… Jag har nästan alltid sagt att jag kommer få tvillingar… varför vet jag inte. Men det är klart att det var mycket att ta in, direkt efter beskedet gick alla ord från barnmorskan bara in & ut. Rickard åkte och jobbade och jag gick och jobbade, sen pratade vi mer om det på kvällen haha.

Jag tror att det är större chock att få tvillingar om man redan har ett barn. Nu har jag ingenting att jämföra med, att ha mina två tjejer är det enda självklara.
Från stunden dom kom ut var dom det självklaraste i mitt liv, kan inte förstå hur små dom var. Lilla Leoni som var nere på 2070g och Lorin några 100g tyngre.

Jag som är väldigt aktiv av mig och snabbt blir rastlös har ju fått ett helt annat liv (konstigt vore det väll annars). Trots att vi fortfarande gör mycket så har jag konstant en bebis på höften, två att mata, två att natta, två att byta på, två att ta på kläder, två att trösta, två att pussa och två att underhålla osv…
Just att räcka till och ge bägge lika mycket av allting är nog det jag tycker har varit svårast. Det jobbigaste har varit alla matningar på nätterna.. Nu äter dom 1 gång var/natt IBLAND ingen.. Samtidigt så är våra tjejer väldigt lugna och trygga så tror inte dom saknar någonting 🙂

Det bästa är nog att de har varandra och att de alltid kommer vara i samma ”fas”. Känns som att det är mer krävande med syskon som är i olika faser och kräver olika mycket av en?

Bebistiden är såklart hur mysig som helst, kan titta på dom i timmar utan att blinka. Men tycker det blir roligare för varje dag! Det lär ju inte finnas mer tid när dom börjar gå bägge två men då kan man ta sig ut och springa av sig alla 3. Jag längtar efter allt som väntar samtidigt som jag försöker njuta av nuet.

Allt har sin tid, och jag försöker nog fortfarande vänja mig vid att vara mamma. Jag tränar i den mån jag kan och tar den egentiden jag behöver. För även om jag saknar träningen och det sociala i jobbet så vill jag faktiskt bara vara med dom två så mycket som möjligt nu, jag har inte samma behov av egentid som innan.