Min relation med min kropp efter att jag fått barn har verkligen förändrats. Min kropp har gett liv åt två nya människor, två nya älskade själar, genom att ge närhet och säkerhet. För att inte tala om att den har gått igenom två förlossningar, det är verkligen mirakulöst och bara det gör att min kropp förtjänar all respekt.
Sedan finns det oundvikliga förändringar med min kropp som kommer hand i hand med graviditeten som ibland är svårare att acceptera. Viktökning, bristningar, förlust av muskler och en mjukare kropp.
Jag förstår givetvis att en kropp förändras genom livet och jag har haft tur som gått ner alla graviditetskilon, men jag har inte längre samma ”fasta” kropp som jag en gång tog för givet. Min rumpa är lite hängigare och mina armar är inte lika vältränade. Men vad gör det egentligen? Jag älskar ju min kropp.
Min kropp har gett mig två fantastiska barn, det är just det som jag fokuserar på när jag ser mina bristningar i spegeln, inte vad jag skulle vilja förändra.
Att älska sin kropp är så mycket mer än hur jag och andra uppfattar den. För mig handlar det om att älska min kropp genom att ta hand om den. Jag försöker att äta hälsosamt, sova när jag känner mig trött och träna för hjärtats skull, inte för att få ”fastare ben”. Jag menar inte att det är något fel med att träna för att uppnå ett visst mål, men jag tar hand om mig för min egen skull, inte för spegeln eller för andra. Och jag tror att det först är då som man kan göra en inre förändring som inte bara varar i någon månad, utan för alltid. ♡
Bild från Ystad Saltsjöbad, jag ligger i sängen med Philip 1 vecka och William 5,5 år ♡.
Jag önskar att jag kunde säga detsamma om min kropp. Jag visar inte mej knappt för min man längre efter 3 graviditeter, bristningar, 2 kejsarsnitt, magen hänger. Blä 🙁 <3 Kram
Det är ju just det! När ska du inse att du är fin PRECIS som du är! Oavsett bristningar och hängande mage <3
Jag undrar det jag också. :(. När jag går ner i vikt kanske ?♡
Nää NU! <3 <3