Laila Högfeldt

Just nu är jag mammaledig. Mamma-ledig. Mamma och ledig.

Jag har alltid varit rädd för att vara mammaledig. När jag var det med William var jag stressad över högskolan. Jag var stressad för att jag satte den på paus och jag ville bara få min examen klar. När plusset på stickan kom helt oväntat med Philip kände jag en oro för att min karriär skulle få ta ett steg åt sidan. Jag hade bara jobbat som revisor i ett halvår och skulle endast hinna jobba totalt i lite mer än ett år.

Jag jämförde mig med kvinnor där ute som ser ut att ha jättespännande jobb samtidigt som de klättrar på karriärsstegen. Jag skulle bara ”vara hemma” och sätta min karriär på paus under ett års tid. Även om Niclas stödjer mig att vara hemma med barnen så kände jag ändå en oro inför det. Skulle jag kunna njuta av mammaledigheten eller skulle det bli en inre stress? I grund och botten har jag ändå en enorm drivkraft med stora mål i livet.

Nu står jag här idag och känner mig inte alls stressad. Visst vill jag fortfarande göra karriär, men det har jag hela livet på mig att göra. Att vara mammaledig är nog ändå det bästa med livet just nu.