Laila Högfeldt

Visst är livet som förälder en helt fantastisk värld fylld med oändlig kärlek? Dock finns det en aspekt i föräldralivet som jag tycker att vi borde lyfta mer eftersom att jag tror att många känner igen sig i detta. Själv brottas jag med detta varje dag, flera gånger. Det spelar ingen roll vad jag gör, hur jag än vrider och vänder ut på mig själv, jag har de ändå. Det jag pratar om är skuldkänslor.

Skuldkänslorna kommer i många olika former.

– När man lämnar barnen på förskola/skola för att jobba… så får man skuldkänslor.

– När man träffar sin tjejkompis en kväll per månad… så får man skuldkänslor.

– När man lagar mat från grunden så får man skuldkänslor… för att man inte ägnade barnen full uppmärksamhet och för att det tar tid….

– och köper man halvfabrikat för att vinna tid så får man skuldkänslor för att man inte lagade mat från grunden.

– När man inte städar huset för att man lekte med barnen istället…

… eller tvärt om, när man precis har städat och inte låter barnen leka fritt eftersom att de kommer att stöka till hela huset inom loppet av några sekunder om de får härja runt.

– När man säger till sina barn att alla godisar/kakor är slut och när man sedan äter en godis/kaka själv när inget barn ser, bara för att man behövde en kaka och lite egentid precis där och då… så får man skuldkänslor.

– Eller den dagen när man var så trött och höll sig inomhus hela dagen trots att det var så fint väder ute… så får man skuldkänslor.

Jag tror att vi alla kan skriva under att vi älskar varje minut av mammalivet. Men vi är inga robotar och vi är definitivt inte perfekta.

Jag ser bara två scenarium där jag inte får skuldkänslor:

1. Jag har uppnått perfektion (vilket aldrig skulle hända mig).
2. Jag har slutat att bry mig (vilket heller aldrig kommer att hända).

Jag får helt enkelt acceptera att jag inte är perfekt och att mina skuldkänslor är ett tecken på att jag bryr mig om mina barn.

Så nästa gång jag känner att skuldkänslorna kommer krypandes så ska jag omfamna dem och påminna mig själv om hur mycket jag älskar mina barn.