Laila Högfeldt

Låt männen gå i klänning till jobbet!

konsneutralisera barn

I tisdags ringde SVT Opinion (f.d. Debatt) och frågade om jag ville vara med i deras direktsända program som sänds ikväll.

Min första tanke var – ”NEJ”. Varför vet jag inte, men det var så jag reagerade. Men efter att ha pratat med de som håller i programmet och då kändes det bättre och då var jag inne på att jag skulle vara med. Tills de ringde upp och sa att motdebattören var Ann Söderlund.

”Åhh nej, jag vill inte debatera mot Ann Söderlund”. Jag har alltid tyckt bra om henne och hon verkar ju vara världens gulligaste person. Så jag blev lite tveksam.

Tills jag pratade med Mamma, Niclas, min syster Linda, min kompis Viktoria och Mikaela som alla sa att jag borde vara med.

Som min syster sa: ”Det är din första debatt, det är ingen som förväntar sig att du ska vara lika duktig som Ann Söderlund som läst på Journalisthögskolan och har flera års mediaträning. Det viktiga är att du talar från hjärtat och säger din poäng med debattartikeln.”

”Okej, jag är med” – svarade jag programmet. ”Jag är med och debatterar.”

Tills SVT ringde upp och sa att Ann Söderlund fått förhinder och att de andra reserverna som de hade som andrahandsval inte ville vara med längre. Så ja, det blev ingen debatt. Synd tycker jag!


20171004_230327

Screenshot_20171004-230233

Jag känner mig väldigt ödmjuk och förvånad över att den här debattartikeln fått en sådan stor spridning och delning – så pass mycket att det sträckte sig hela vägen till Norge. Det är ett kvitto på att det är betydligt fler än mig som tycker att detta måste få ett slut. 

Jag har fått otaligt många mail och reaktioner från människor som säger TACK. TACK för att någon äntligen sa det förbjudna, det som är tabu att säga i Sverige idag eftersom att det finns stor risk att bli påhoppad av genusfundamentalister.

Jag har fått mail och kommentarer från människor i alla åldrar. Allt från en ung kvinna som endast fick bära jeans och keps som barn och nu har gjort revolt – det enda hon bär idag är klänningar –  till en mormor/farmor som bevittnar att det är precis så som jag beskriver det i texten. Att deras barnbarn inte får lov att bära rosa kläder eller klänning för att föräldrarna tror att klädesplaggen skapar en könsfälla – trots att barnet vill bära både klänning och rosa kläder. När når vi jämställdhet genom att ta bort allt flickigt från flickor? Varför kan inte en flicka vara cool i en klänning – precis lika cool som en pojke kan?

Det hurras för pojkar som har rosa kläder och leker med dockor, men samtidigt är det fel när en tjej gör samma sak. Då ska hon vara så neutral som möjligt. Vem är det som gör skillnad på kön egentligen? Inte är det jag! 

Tycker man verkligen som förälder att sitt barn på egen hand ska bryta normer i samhället? Varför kan man inte som förälder i så fall vara en förebild själv?

 

 

Vill man vara en genusneutral familj så börja med dig själv som förälder. Sätt du som kvinna på dig kostym om du tror att det är just klädesplagget som gör samhället mer jämställt. Eller låt din make bära klänning till jobbet. Ni är vuxna människor som kan visa er ståndpunkt och stå starka i den – men snälla, låt barnen vara. 

Vi måste börja se nyktert på denna debatt och föra den framåt. För jag menar – hur skapar man en förändring genom att klä sin lilla pojke i klänning när han själv inte har valt det? Det är som att jag skulle måla min bebis kolsvart då jag gärna ser en förändring när det kommer till rasism.

Det finns andra sätt att sprida sin kunskap i jämställdhet utan att utnyttja sina barn – för i detta fallet handlar det inte om barnets vilja utan om sin egen. Det handlar inte om barnets personliga frihet utan det handlar om att föräldrar vill göra ett ställningstagande på sina barns bekostnad – för att få en klapp på axeln av PK-eliten.

Vi måste sluta förminska flickor som gillar det vi associerar med typiskt ”flickigt”. Varför är en kille tuff i en klänning och ”sig själv” medan en flicka fallit i en könsfälla? 

Jag hoppas att vi kan sluta använda barn i politiken och istället börja hantera de riktiga orättvisorna som råder mellan kön.

Och nej- jag är absolut inte emot pojkar i klänning – tvärt om. Vi ska lyfta våra barn och följa deras väg. Om en pojke vill ha klänning – stöd honom i det och låt honom blomstra i den. Men låt även en flicka få blomstra i den – om det är hennes önskan.    

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Bitlife

    This debate highlights the importance of allowing children to express their individuality without gender restrictions. Just like in the game BitLife, where players can choose unique life paths, kids should have the freedom to wear what they like, whether it’s a dress or jeans. It’s crucial for parents to lead by example and create an environment where both boys and girls can thrive in their choices without societal pressure.

  2. gacha life

    You are in for a real treat with this! This is without a doubt the most incredible piece of writing I’ve ever read. Because of you, it is turning out to be a much better day.

  3. Vanja, gravid med andra barnet

    Så himla bra skrivet! Håller med dig helt och hållet!
    Jag klär min flicka i både klänningar och ”pojkkläder”, eftersom hon är så liten att än inte kunna välja kläder, väljer jag det som ser bekvämt och fint ut.
    Jag vill att hon ska kunna känna sig bekväm i vad hon vill, därför låter jag henne nu ha från båda sidor. Vill hon när hon blir större fortsätta ha spridd stil, kommer jag stötta det. Blir hon som mig och bara vill ha rosa och glitter, helt okej det med, samma om hon bara vill ha pojkkläder! Hon ska få vara den hon vill vara ❤️

  4. Ida

    Jag håller till stora delar med om vad du skriver. Självklart vill man ju att ens barn ska få bära vilka kläder de vill, i vilka färger som helst och allt ska vara ok. Men det som jag ser är en stor skillnad och ett problem är hur barnen bemöts. En tjej bemöts oftare, för att inte säga alltid, med kommentarer om hennes utseende, hennes val av kläder etc medan killar bemöts med hur dom är, coola, tuffa eller liknande. Jag tror att genom att välja andra kläder än de typiskt tjejiga eller killiga till sina barn så hoppas man få ett annat bemötande mot barnen. Man vill att tjejen också ska bli bemött för hur hon är och inte för hennes kläder, likväl som att det är viktigt att killar kan bli mjukare bemötta och inte bara vara coola och tuffa hela tiden.
    Jag har själv en son och en dotter och märker detta beteende väldigt tydligt. Jag funderar mycket på det och det är verkligen inte en lätt fråga. Tack för att du lyfter detta och får oss att fundera mera ?

    1. lailahogfeldt

      Hej Ida, tack för din kommentar. Jag förstår precis vad du menar och du har absolut en poäng i det.

      Min åsikt är dock att vi inte ska förändra barnen och deras val av kläder utan istället samhället. Man ska bli bemött på samma villkor oavsett om man är en flicka i en klänning eller en pojke i ”coola kläder”, precis som en pojke i klänning ska bli väl bemött och våga ha på sig en klänning om han önskar det. Vi föräldrar måste stödja våra barn i deras val. Det är samhället som ska förändras, vi ska inte försöka förändra samhället med hjälp av våra barn. Så tycker jag. Kram!

  5. Maria 7barns mamma

    Tycker du skrev de här mycket tydligare, bra skrivet! Att låt barnet vara o vill vuxna förändra så låt de börja där, för barn är väldigt påverkande hur en vuxen människa beter sig och tar sen efter.

  6. Hanna

    Hoppas du tar åt dig av varenda ord, du är en toppentjej som många av oss ser upp till. Jag är annars inte så glad i att läsa bloggar då jag känner att jag blir negativt påverkad av dedär att allt ska vara så perfekt och lyxigt hela tiden. Då blir jag likadan, och tappar mig själv i det ytliga. Så har valt att inte läsa bloggar. Men din blogg är jag heeeeelt fast i, älskarrrrr att du säger vad du tycker och inte försöker visa upp någon perfekt instagramvärld eller har pk-åsikter. Du verkar så himla jordnära, snäll, rolig och stark – Tack för en toopenblogg. Tusen kramar ❤️

  7. Amanda

    Du är verkligen en så stor förebild för mig och många andra. Så jordnära och så otroligt fantastisk! Ingen av mina kompisar som vet vem du är har något dåligt att säga om dig, vi alla bara förundras över hur underbar du är. Och dem som har nåt enda litet skit att säga om dig är fanimej korkade enligt mig. Du är en stor förebild för oss tjejer.

  8. Becca

    Håller helt med dig? Och många borde tänka till lite djupare… Inte yta/kläder.. Vilket budskap ger jag mitt barn? Hur pratar jag med mina pojkar om tjejer och tvärtom? Egenvärde,stå upp för sig själv etc! Kram