I går när jag skulle hämta William från fritids så såg jag att alla barnen hade partyhattar på sig och satt och valde ut vilken ansiktsmålning de skulle få.
Fröknarna var i full färd med att poppa massa popcorn och blanda saft. Tydligen skulle ett kalas börja på fritids just klockan två när jag kom. William var så klart också med och man såg att alla barnen verkligen var inställda och taggade inför fritids-fest.
Och helt plötsligt dyker jag upp och tar bort allt det roliga ifrån honom. När vi kom utanför dörrarna och satte oss i bilen så började han att gråta högt och sa att han hade velat vara med på kalaset. Det är väldigt sällan jag ser honom så ledsen, arg och besviken.Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra? Jag kan ju inte gå tillbaka och bara ”ehh…. föresten.. jag har lite jobb kvar att göra”.
Så jag kramade om honom och sa att vi kan göra en egen fest hemma! ”Vi kan också göra popcorn och så kan vi sätta på en film, du jag och lillebror”, sa jag.
”Och vet du.. vi kan dricka något som de andra barnen inte får dricka…”
”Vad?”, frågade William. Nu slutade han att gråta och tittade på mig.
”Oboy”, sa jag.
”Jaaa!!”, sa William. Och så kramade han mig. ”Du är världens bästa mamma”.
Jag vet inte hur många gånger jag har ”gjort fel” och sagt ”nu slutar du” och så blir han argare och jag i min tur argare och sen är det en stor cirkel av irritation. Kanske inte just vid en sådan här situation, men när jag kanske hämtat honom tidigare från fritids en dag och han varit mitt inne i en lek som han inte vill släppa.
Det är så lätt att hamna där, i alla fall för mig. De gånger ber jag alltid om ursäkt efteråt. För jag tycker att det är viktigt att som förälder visa att det är fint att säga förlåt. Att hålla på ordet förlåt är ingen prestige, utan något fint och vackert att säga. Vi är ju alla bara människor och vi alla gör fel.
Jag försöker att ha i åtanke att barn också har känslor och därför tycker jag att det är så viktigt att vi vuxna bemöter dem väl. Jag kunde lika väl ha sagt så som jag var på väg att säga: ”sluta gråt, jag visste väll inte att ni skulle ha kalas just idag och just nu”.
För jag kan tappa tålamodet när William inte gör som jag vill, utan precis tvärt om. Men samtidigt vill jag att mina barn ska känna att jag som mamma lyssnar, respekterar och låter dem få ha känslor. Barn måste få vara glada, lyckliga, rädda och arga.
Detta är bara ett exempel på en situation när jag som förälder stannade till och tänkte efter, och visst blir resultatet så mycket bättre.
William dricker oboy. I vanliga fall får han bara dricka ett glas oboy på lördagar, men i går gjorde vi ett undantag. ♡
Philip fick springa runt lite i trädgården medan jag packade in kartonger som jag skulle slänga på väg till Williams skola.
Så glad kille! ♡ ♡ ♡
Önskar er en underbar fredagskväll!. Vi skulle egentligen gå ut och äta på restaurang men jag är sjuk, så vi fick avboka. Istället ska vi mysa här hemma. ♡
Mina barn är äldre än dina, 14 och 18 år. Under åren har jag också tappat tålamodet och sagt dumma saker. Men jag har alltid ångrat mig och sagt förlåt och förklarat bakrunden (stress, jobb, osv). Viktigt att man visar barnen att även försäldrar kan ha fel och säga eller göra dumma saker, Men att vi också erkänner när vi har fel och ber om förlåtelse. Barnen lär sig av vårt beteende. Jag tänker nu jämt på att sätta bra exempel för mina barn. De tar efter oss.
Ja du har helt rätt! Vi är ju barnens bollplank och allt som vi gör studsar sedan tillbaka på barnen. Så klokt skrivet! <3 STOR KRAM och tack för att du delar med dig <3 🙂
Men hur fin är du inte. Jag hade planerat att ha lördagsmys med mina två stora, men nu sitter jag på jobbet istället. ?????
Men åhh.. gumman <3 Förstår att du är besviken <3 <3
Visst är det lätt att hamna i den där ”onda cirkeln” att man blir arg och irriterad när barnen inte kommer direkt eller vad det nu kan vara, jättebra av dig att du är noga att säga förlåt efteråt, tror att det är viktigt att barnen förstår att även vuxna kan göra fel och ångra sig. Sen får man ju inte tro att det är ok att göra fel för det är ju bara att säga förlåt så är allting bra igen. Det är ju ännu viktigare att ”visa” eller ”göra” förlåt, att man verkligen ångrar sig och lär sig nånting av det.
Tycker det var jättebra att du erbjöd ett litet kalas hemma istället när han missade kalaset på fritids. Men man kanske inte behöver lägga till att ”du ska få något som de andra inte får” man kanske bara kan säga att vi gör det här istället. Tänker att det i förlängningen skapar onödiga jämförelser att det ena är bättre än det andra ” jag har nåt som du inte du har” eller att ”jag har varit i Thailand, det har inte du” osv. Nu är ju såklart ett glas oboy ganska oskyldigt, men hoppas du förstår mitt, kanske lite flummiga, resonemang 🙂 Menar bara att det kan ju vara lika bra att få ett glas oboy hemma som att få ett glas saft på fritids, sen spelar det ju ingen roll att de andra barnen inte får ett glas oboy 🙂
Hej Therese! Åhh tack för att du delar med dig av dina åsikter och tankar. Jag tycker att du har helt rätt! Jag borde inte sagt så. Varför jag sa så var för att göra honom glad för stunden och för att det skulle kännas lite extra lyxigt hemma, för han var väldigt ledsen att han missade festen. Men precis som du skriver så kan ju fokus bli att man börjar att jämföra och det är verkligen inte bra! Så tack för bra input! Ska ta med mig det i framtiden! 🙂 <3 STOR KRAM! <3
Du gjorde helt rätt 🙂
Tack fina! 🙂 <3
Fint sagt och gjort! Håller med dig helt och hållet. Men tråkigt av personalen tycker jag att inte informera om kalaset. Jobbar själv på fritids och vi hade garanterat informerat, så att barnen kanske kunde få stanna lite längre och fått vara med en liten stund iallafall. Svårt som förälder liksom, blir ju ni som är de ”dumma” i detta fall fast det inte alls behöver bli så här,
Jätte fint att du lägger vikt på att kunna be om ursäkt. Många föräldrar hade nog inte gjort som dig ,en fredageftermiddag?
Ja, det borde dem ha gjort kanske, vet inte hur det fungerar på fritids. Bra input där! 🙂 Du är gullig! Tack! <3 <3 <3