Laila Högfeldt

I dag träffade jag ”frun” till ett par som jag och Niclas är bekanta med.

Standardfrasen när man träffar någon som man inte sett på länge är ju ”Är allt bra med dig?”.

Detta frågade även jag, men den här gången fick jag ett svar som jag inte riktigt var beredd på. Hennes svar blev ”Det är faktiskt inte alls bra”.

Hon berättade att hennes man har fått cancer och just nu ligger inne på sjukhuset. Cancern är riktigt aggressiv och på ett inre organ. Han kommer nog tyvärr inte att klara sig och han är i Niclas ålder?!?! Usch det är verkligen så hemskt!

Det fick mig att inse hur skört livet är och hur lyckligt lottade vi ALLA är som är friska! Tänk att VETA att man snart ska dö. Hur säger man det till sina barn?

Jag är verkligen så lycklig att jag (förhoppningsvis) har all tid i världen med mina två barn och med Niclas. Jag är ung, jag har inte en livshotande sjukdom och jag har en massa, massa år kvar att få spendera tillsammans med min familj.

Det här med julhets, nyårshets, födelsedagshets, midsommarhets. Ingenting spelar egentligen någon roll. Det som spelar roll är VARJE dag!

Man ska njuta av att spendera tid med varandra, njuta av att storhandla i julhetsen bland massa folk, njuta av att lämna och hämta sina barn på förskolan/skolan, njuta av att stå vid spisen och laga mat fast man är jättetrött och bara vill sova eller att vika de där bergen av tvätt.

Just ett vardagsliv är ju drömmen när man är sjuk ♡

Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att förbereda sig inför döden och lämna sina små barn kvar. Så fruktansvärt… USCH!

Nu ska jag gosa med mina små killar och min man och ta vara på en helt vanlig måndagskväll ♡