Laila Högfeldt

Idag tittade jag igenom alla Idol avsnitt som jag missat. Där var det en tjej som sa att folk pratade illa om henne och tyckte att hon hade för bra självförtroende.

Då kom jag att tänka på alla personer som jag mött som pratat illa om andra ”Hon tror att hon är något”, ”Hon ser så självgod ut” etc.

Ärligt talat så umgås jag hellre med en person som ”tror att hon är något” än med en person som hela tiden klagar på sig själv och andra. För om man inte har någon självkänsla och självförtroende tror jag att det är svårt att hitta en genuin lycka. Tänk er själva, om ni känner er dugliga och värdefulla (Om ni känner att ni förstår varför personer kan älskar er) så tror jag att man har lättare för att älska andra. Vi håller inte på och ältar känslor av otillräcklighet utan vi känner att vi har någonting att ge.

Då tror jag att man kan värdesätta andra människor precis som de är utan att använda personen som ett instrument för att tillfredsställa sina egna behov. Jag tror att människor som tycker om sig själva har lättare att integrera med andra personer på ett bra och lättsamt sätt, utan att ha en baktanke på att utnyttja dem eller att vara beroende av dem.

Känner vi oss däremot värdelösa och odugliga, inte värda att älska tror jag att man söker sig till människor som kan fylla i den luckan

Aja, nu blev det väldigt djupt här, det var inte riktigt meningen. Jag hoppas att ni förstår vad jag menar i alla fall. Men självklart ska man ha en balans, man ska ju inte vara så självgod så att man blir divig. Men det är något helt annat. Så sträck på dig och ”Tro att du är något”, för du är faktiskt något, en värdefull person.

Kram <3