Laila Högfeldt

Graviditeten med Philip

När fick du reda på att du var gravid?

När jag var i vecka fem ungefär.


Blev det en chock?

Jaa! Jag minns att jag började att gråta, det var verkligen inte planerat.

Hur gamla är du och din partner?

Jag är född 1989 och Niclas 1979. Jag är alltså 27 år och Niclas fyller 37 år i oktober.


Hur fick du beskedet att du var gravid?

Jag drömde att jag var gravid. Det var en söndagmorgon och Niclas var i Åre med grabbgänget och jag var ensam hemma med William. Drömmen kändes så verklig att jag vaknade, packade in William i bilen och åkte direkt till affären och köpte ett graviditetstest. Jag köpte det billigaste (ett tvåpack där man kan utläsa om man är gravid via sträck). Kom hem, tog ett test, den visade ett svagt sträck. Tog nästa sticka, den visade samma. Var jag gravid eller inte? Tog William igen och åkte till affären och köpte det dyraste testet, ett där man tydligt får ett Ja eller Nej svar. Kom hem och gjorde testet. Minns att det tog eeevigheter innan svaret kom. Jag stod vid handfatet och väntade och väntade. Mitt hjärta bultade. När sedan ett ”JA” dök upp på displayen började tårar att rinna. Det kom verkligen som en chock och var ingenting som var planerat.


Hur reagerade du när gravtestet var positivt?

Jag minns att jag gick ut i vardagsrummet till William. Han tittade på mig och frågade ”Varför gråter du mamma”. Jag svarade ”Mamma har en bebis i magen”. Jag minns att han gick fram och kramade mig och sa ”Varför är du ledsen för det mamma? Det är ju jättebra!”.

Hur berättade du för din partner att du var gravid?

Jag skickade ett MMS på alla tre graviditetstest till Niclas. Två sekunder senare ringde han upp.


Var det planerat?

Nej vi hade egentligen tänkt att vänta. Min första tanke var om jag skulle göra abort. Min andra tanke var att vi verkligen skulle behålla bebisen. Allting gick så snabbt.


Var du orolig för missfall?

Jag är ju inte en orolig person av mig. Det är klart att jag var lite orolig när vi väl bestämt oss för att behålla barnet, men njaaa… jag var egentligen aldrig orolig över missfall. Händer det så händer det, det var ju ändå inget som jag kunde påverka.

Vem i er närhet fick veta nyheten först?

Jag ringde mamma på jobbet direkt. Hon jobbar ju på förlossningen så det var lite kul. Hon blev jätteglad. Sedan ringde jag pappa direkt och han blev också jätteglad och sa att det var på tiden med ett syskon till William.


Hur gick ni ut med det officiellt?

I vecka 11 berättade jag det på jobbet. Jag vet att risk för missfall minskar efter vecka 12 men i vecka 11 gjorde vi KUB-test och då kändes det naturligt att berätta direkt när vi såg att det verkligen var ett barn där inne. Innan kändes det så overkligt.


Kände du dig redo att bli tvåbarnsmamma?

Jaa!!

Hade ni lätt för att komma överens om namnen?

Jag har alltid velat att mitt första barn skulle heta William. Sedan ville jag att det skulle bli Philip om det var en kille. Det har jag velat sedan jag var 6 år. Niclas var inte lika positiv till namnet då hans kollega som han jobbar närmast med heter Phillip. Men jag övertygade honom 🙂


Hur länge ska du vara föräldraledig?

Tills efter nyår.


Vilken vecka syntes magen i?

Det var nog först i vecka 20-22.

När kände du bebisen sparka första gången?

Det var ganska sent. Mycket senare än med William. Med William kände jag i vecka 14 och med Philip i vecka 20.


Vad var det första inköpet till bebis?

Åhhh… Det var nog sängkläder tror jag.


Spydde du mycket?

Ja fram till vecka 14 mådde jag jätteilla. Jag köpte åksjukband på apoteket som hjälpte jättemycket.

Var det någon favoriträtt som ändrades? 

Jag mådde illa av nästan allt tills vecka 14, utan frukt. Senare i graviditeten mådde jag illa av tanken av lösgodis.


Trodde du att det var en pojke eller flicka?

Jag visste att det var en pojke eftersom att vi såg det på KUB-testet i vecka 11.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anonym

    Ja delvis därflr jag ej vill jobba på förskola mer efter mammaledogheten. Man kan inte undvika utåtagerande barn och jag vill ej vata med om sådant mer. Jag vill läsa PA programmet. Så man kan arbets som personal chef, personal vetare, rekryterings chef. ? osv

  2. Anonym

    Ja delvis därflr jag ej vill jobba på förskola mer efter mammaledogheten. Man kan inte undvika utåtagerande barn och jag vill ej vata med om sådant mer. Jag vill läsa PA programmet. Så man kan arbets som personal chef, personal vetare, rekryterings chef. ? osv

  3. Anonym

    Ja delvis därflr jag ej vill jobba på förskola mer efter mammaledogheten. Man kan inte undvika utåtagerande barn och jag vill ej vata med om sådant mer. Jag vill läsa PA programmet. Så man kan arbets som personal chef, personal vetare, rekryterings chef. ? osv

  4. Anonym

    Fina bilder på dig och magen ?. Jag var faktiskt orolig för missfall i början eftersom jag jobbade på förskola och ett barn sparkade mig hårt i magen. Då var jag bara i vecka 10-12 något. Men tänk om man gått längte och det kommit mitt på bebisen usch.

  5. Anonym

    Fina bilder på dig och magen ?. Jag var faktiskt orolig för missfall i början eftersom jag jobbade på förskola och ett barn sparkade mig hårt i magen. Då var jag bara i vecka 10-12 något. Men tänk om man gått längte och det kommit mitt på bebisen usch.

  6. Anonym

    Fina bilder på dig och magen ?. Jag var faktiskt orolig för missfall i början eftersom jag jobbade på förskola och ett barn sparkade mig hårt i magen. Då var jag bara i vecka 10-12 något. Men tänk om man gått längte och det kommit mitt på bebisen usch.