Laila Högfeldt

William var ju inte planerad, inte Philip heller för den delen. Men om vi spolar tillbaka tiden till när jag fick William, klipp fram till idag, så är jag glad över mitt öde som en ung mamma. Jag kan ibland känna att det är så sjukt att William redan är sex år. Men och andra sidan tänker jag att jag har haft honom i sex år mer i mitt liv än om jag hade fått barn idag som 27 åring. På det sättet känns det inte lika ”hemskt”. Förstår ni hur jag tänker?

Att ha barn blir inte jobbigare än vad man gör det till. Många säger att livet förändras när man får barn. Jag kan hålla med om det till viss del, men jag är fortfarande Laila. Jag är inte Mamma Laila. Jag vet att vissa identifierar sig genom sina barn och det är bara inte jag. Jag och Niclas hittar fortfarande på mysiga saker ihop bara vi två. Vi lever inte enbart vårt liv utifrån våra barn. Jag träffar mina tjejkompisar, visst inte lika ofta som jag gjorde innan jag fick barn. Men jag har lärt mig att sålla bort dem som inte ger mig energi och endast ha kvar vänner som gör mig lycklig. Tiden räcker inte till för ”alla” som den kanske gjorde när jag var tonåring. När jag sitter med mina tjejkompisar vill jag inte prata om barn. Jag vill prata om allt annat. Jag vill prata om det senaste skvallret, dem senaste trenderna, tv-programmet, träning, hälsa, kost, gamla minnen etc. Inte bara barn. Barn får jag så mycket av ändå.

Att ha barn är underbart. Visst har jag dagar när mitt tålamod tryter. Jag har också stunder då jag bara vill ha några sekunder för mig själv. Ibland kan jag bli arg på Niclas för att han inte hjälper mig på det sättet som jag hade önskat. Så fort det är någonting som har med barnen att göra så känns det som att det alltid är jag. Niclas hjälper till så gott han kan, men det är jag som bär det tyngsta lasset gällande båda barnen här hemma. Och visst, jag är mammaledig. Men när är jag ledig då? Jag kan bli arg på honom i någon sekund för att sedan titta på barnen och helt plötsligt se det positiva av situationen. Jag är deras mamma och jag är fru till min bästa vän på hela jorden och inget gör mig lyckligare. Jag är övertygad om att jag om några år kommer att se tillbaka på dagen idag och längta tillbaka. Därför ska jag njuta av dagen idag. ?