Usch usch usch, kom precis hem från barnmorskemottagningen.
Som vanligt får man alltid ta en massa sprutor, och precis där det är som äckligast, i armvecket där alla blodådror synns som mest.
När jag var liten skrek jag och grät varje gång det var sprutdax, stelkrampsprutan fick jag bedövning för och det tar minst 10 minuter innan jag har lugnat ner mig idag så att dom får sticka in den jävla nålen i mig.
Men idag gick det bra, jag satt tyst och blundade stenhårt och kollade bort. Jag hör hur ni applåderar åt mig där bakom datorerna.
Undra hur jag kan vara så spruträdd med tanke på att min mamma är barnmorska och håller på att sticka nålar i folk hela dagarna, och att pappa är gynnekolog och opererar bort det ena och det andra minst 5 gånger om dagen på folk.
Hemska är dom iallafall, dom där sprutorna!
Vänta bara tills ni blir gravida, tjejer! Då är det sprutor hela dagen varje dag. Okej det där var lite överdrivet!
