Ibland kan jag störa mig otroligt mycket på människor med dubbelmoral.
Har man dåligt självförtroende så tänker folk: ” AHH MEN GUUUD GUMMAAAAN!! TYCK OM DIG SJÄLV… DUU SOM ÄR SÅÅÅÅÅ FIN.. bla bla bla..”
Och om man har bra självförtroende: ”MEEN GUUUD VEEM TROR HON ATT HON ÄR ELLEEER??!?”
Jag träffade en gammal kompis i stan idag, så vi stannade och pratade lite ytligt om allt möjligt och efter att vi pratat i två minuter gick en annan tjej förbi. Då sa min s.k.”kompis”: ”alltså, hon tror att hon är så jävla snygg, jag blir så irriterad på henne”.
Men jag förstår inte grejjen med att ens orka kommentera att man blir irriterad över att en person tror att hon är snygg?!?, så jag bytte ämne.
Bättre att vara stolt över sig själv än att sätta på kent på streon och skära sig i armarna varje kväll. Sedan behöver man självklart inte vara överdriven, då har det gått till överdrift, men folk verkar ha svårt med att se folk ha självförtroende?
Desto nöjdare man är med sig själv desto mindre ser man ner på andra, och framförallt desto mindre snackar man skit om andra, för man känner inget behov att klanka ner på folk för att höja upp sig själv.
Bara för att man själv tycker att man är snygg betyder det inte att man tycker att alla andra är fula.
